Användningen av bisfenol A i kassakvitton

Bisfenol A används vid tillverkningen av olika produkter, bland annat i termopapper, det vill säga ett papper som innehåller ett pigment som reagerar på värme. EU-kommissionen beslutade i december 2016 att bisfenol A blir förbjudet i termopapper från januari 2020.

Termopapper har använts sedan mitten av 1950-talet. Från början användes sådana papper i fax-apparater. Idag har termopapper en mycket utbredd användning och tekniken ger snabba utskrifter. Exempel på användningsområden är kvittoutskrifter från kassaapparater och kortköp i handeln, tåg- och flygbiljetter, parkeringsbiljetter, returpantkvitton, bankomatkvitton, etc. Termopapper kan även användas för mätinstrument och värmekänsliga kopieringsmaskiner. Termiskt papper tillverkas inte i Sverige.

Bisfenol A har varit en vanlig färgframkallare. Då tillsätts ämnet som det är, i obunden form till termopapprets värmekänsliga beläggning. I framkallningsreaktionen fungerar BPA som en svag syra och donerar protoner till färgämnet, som skiftar färg. På de områden där papperet inte har värmts finns oreagerad BPA kvar.

I juni 2012 föreslog Kemikalieinspektionen (KemI) att bisfenol A ska förbjudas i termopapper som används i bland annat kvitton och biljetter. Rapporten var ett resultat av ett regeringsuppdrag och en del i arbetet för en giftfri vardag. Läs mer på KemI:s webbsida

Arbetsmiljöverket ansåg dock att användningen var säker. Länk till deras uttalande

Danska myndigheter har också kommit fram till att det inte finns någon omedelbar hälsorisk i samband med användning av BPA baserade kassakvitton. Länk till studien

Frankrike har sedan lagt fram ett förslag om förbud inom EU för termopapper som innehåller bisfenol A (BPA) i en koncentration lika med eller högre än 0,02 vikt-%. Den Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA, beredde därför frågan. Myndighetens expertkommitté för riskbedömning (RAC) kom i juni 2015 med ett uttalande om att man anser att den föreslagna begränsningen är den lämpligaste EU-åtgärden för att ta itu med de risker som identifierats. RAC ansåg inte att det råder någon risk för konsumenterna utan beslutet baseras på risk för kassapersonal. Läs mer på ECHAs webbsida

Förslaget röstades sedan igenom av medlemsländerna i EU:s REACH-kommitté sommaren 2016, och i december fattade EU-kommissionen beslut om att införa förbudet i en bilaga till EU:s kemikalielagstiftning. Beslutet har publicerats i EU:s officiella tidning och börjar att gälla den 2 januari 2020. Förbudet innebär att halten inte får överstiga 0,02 procent. Länk till förordningen