Varför diskuteras bisfenol A?

I ren eller koncentrerad form kan bisfenol A vara irriterande för ögon och andningsorgan. Ämnet kan också ge allergi vid hudkontakt, påverka kroppsvikten samt lever och njurar vid upprepad exponering. Bisfenol A är även reproduktionstoxisk, och det finns en möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga och påverkan på utvecklingen. I december 2016 beslutade EU:s medlemsländer att bisfenol A ska räknas som ett särskilt farligt ämne och inkluderas i kandidatförteckningen

Frågor och svar om att bisfenol A har inkluderats på kandidatförteckningen


Eftersom bisfenol A har dessa egenskaper i koncentrerad form har EUs livsmedels­myndighet gjort en omfattande bedömning av effekterna av låga halter bisfenol A i plastmaterial i kontakt med livsmedel.

Vid plasttillverkningen blir mycket små restmängder bisfenol A kvar i den färdiga plasten. Det är eventuella risker med dessa mycket låga halter som framför allt diskuteras för produkter som kommer i kontakt med livsmedel, främst nappflaskor och epoxibelagda konservburkar, men även nappar, vattenflaskor, artiklar för mikrovågsvärmning, bordsporslin och förvaringskärl.

Riskbedömningar på livsmedelsområdet baseras på effekter som man sett i konventionella toxikologiska studier. Dessa studier är gjorda enligt specificerade kvalitetskrav och protokoll som myndigheter kommit överens om och som industrin ska följa. I forskningsvärlden studerar man även andra effekter än de som kvalitetskraven anger. På senare år har sådana studier på bisfenol A visat effekter vid mycket lägre exponeringsnivåer än i konventionella studier och det har orsakat diskussioner. Myndigheterna anser att dessa studier har många brister och därför är svåra att utvärdera samt att de effekter som påvisats behöver konfirmeras i nya studier.

BPA har egenskaper som medför att ämnet faroklassificerats enligt CLP och motsvarande äldre regler. Faroklassificeringen rör (inom parentes anges klassificeringskod enligt både CLP och hittillsvarande system KIFS 2005:7): allvarliga ögonskador (H318 enligt CLP, R41 enligt KIFS 2005:7); irritation i luftvägarna (H335, R37); allergisk hudreaktion (H317, R43) skadliga effekter på fortplantningsförmågan (H361f, R62); skadligt för vattenlevande organismer (R52). I februari 2016 beslutade EU-kommissionen att omklassificera BPA från reproduktionstoxisk kategori 2 (misstänkt reproduktionstoxisk för människor) till reproduktionstoxisk kategori 1B (förmodat reproduktionstoxiskt för människor). Denna nya klassificering börjar gälla från mars 2018. Denna skärpning av klassificeringen har nu lett till att EU:s medlemsländer i december 2016 beslutade att identifiera bisfenol A som ett särskilt farligt ämne (SVHC) och inkludera det i kandidatförteckningen.

Ämnen på kandidatförteckningen är ”kandidater” till att hamna på bilaga XIV, tillståndslistan i REACH. Det betyder att ämnen som står på kandidatförteckningen kan bli tillståndspliktiga, även om de inte är det just nu. När bisfenol A används för tillverkning av plaster är den en intermediär (ett ämne som omvandlas till ett annat ämne). Eftersom intermediärer är undantagna från tillståndssystemet väntas inga direkta konsekvenser för användningen i plasttillverkningen. Vidare ligger resthalterna av bisfenol A i den färdiga plasten vanligtvis långt under den nivåer (0,1 viktprocent) som gör att företagen blir skyldiga att informera eller anmäla till ECHA.