Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket (AV) har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs samt till viss del tobakslagen och Miljöbalken när det gäller frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Arbetsmiljöverket är en av tiotalet myndigheter inunder Arbetsmarknadsdepartementet.

Generaldirektör och organisation

Sedan september 2014 heter Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. Hon är jurist och kommer närmast från Rättsmedicinalverket. Verkets inspektionsverksamhet är uppdelat i fem regioner; Nord, Mitt, Öst, Väst och Syd.

Sanktionsavgifter

Arbetsmiljöverket har sedan 1 juli 2014 ett utökat bemyndigande att föreskriva sanktionsavgift. Många paragrafer har avkriminaliserats och verket arbetar numera vid revision av gamla föreskrifter och framtagandet av nya att i möjligaste mån använda sanktionsavgift istället för böter. Att bryta mot en bestämmelse som är belagd med böter är att betrakta som en kriminell handling och hanteras av polis, åklagare och domstol. En sanktionsavgift är en administrativ avgift.

Viktigare nya eller ändrade föreskrifter från och med sommaren 2015  

Kvartsföreskriften

Den 2 november 2015 trädde nya regler om kvarts i kraft. Den nya föreskriften heter "Kvarts - stendamm i arbetsmiljön". Föreskrifterna, följer uppbyggnaden i föreskrifterna om ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” och har ett tydligt fokus på riskbedömning och förebyggande åtgärder. Den är utformad så att den ska fungera för alla typer av arbetsplatser där kvartsexponering kan förekomma, både fasta och rörliga. Kravet på obligatoriska periodiska mätningar är borttaget.

Härdplastföreskriften

Arbetsmiljöverkets föreskrift om ”Härdplaster” har ansetts svåranvänd men det har även rått en viss dubbelreglering med Kemiska arbetsmiljörisker. Föreskriften är nu upphävd och de väsentligaste reglerna har flyttats in i ”Kemiska arbetsmiljörisker”. De nya reglerna gäller från 1/6 2015.

Hygieniska gränsvärden

Hygieniska gränsvärden anger den högsta tillåtna halt (damm, rök, dimma, gas och ånga) som får finnas i den luft man andas in. Det finns gränsvärden för cirka 500 ämnen eller ämnesgrupper. Föreskriften om ”Hygieniska gränsvärden” trädde i kraft den 1 juni 2016. I den nya föreskriften har terminologin ändrats. Nivågränsvärdena (NGV) ser ut som tidigare. De bindande takgränsvärdena (TGV) är nu omgjorda till bindande korttidsgränsvärden (KGV). Korttidsvärdena har också gjorts om till korttidsgränsvärden (KGV) men som i de flesta fall är vägledande och ska användas som ett rekommenderat högsta värde som inte bör överskridas. Dessa värden är försedda med anmärkning V.


Verkets procedur för att ta fram nya eller reviderade gränsvärden är under omstöpning och formerna har ännu inte riktigt satt sig. Tidigare gjordes en del av arbetet i Svenska Kriteriegruppen för Hygieniska Gränsvärden. Där tog man fram vetenskapliga underlag för olika ämnen eller ämnesgrupper. Gruppens arbete skedde efter beställning av Arbetsmiljöverket. AV kommer framöver i större utsträckning använda underlag från andra aktörer främst SCOEL (EU) och Nordiska Expertgruppen. En ny gränsvärdeslista är på gång och kommer sannolikt träda i kraft under hösten 2018.

Elektromagnetiska fält

Ny-/omtryckt gäller från och med 1 juli 2016. Reglerna avser att skydda arbetstagare mot de hälso- och säkerhetsrisker som uppstår vid exponering för elektromagnetiska fält.

Enkla tryckkärl

Ny-/omtryck gäller från och med 20 april 2016. Föreskrifter riktar sig till tillverkare, tillverkares representanter, importörer och distributörer av enkla tryckkärl men också de som tar sådana i bruk. Kärl som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 och som då var förenliga med de äldre reglerna  får tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk.

Tryckbärande anordningar

Ny-/omtryckt gäller från och med  19 juli 2016. Föreskrifterna gäller konstruktion, tillverkning och bedömning av överensstämmelse för tryckbärande anordningar och aggregat vars högsta tillåtna tryck, PS, är högre än 0,5 bar. Reglerna riktar sig främst till tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör av tryckbärande anordningar och aggregat men också den som tar sådana anordningar i bruk.

Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar

Ändringsföreskrift som gäller från och med 1 september 2016. Föreskrifterna gäller för konstruktion, tillverkning och uppförande av behållare, rörledningar och anläggningar. De tar upp klassning av behållare och rörledningar, säkerhetskrav och kontroll samt leveransdokumentation och märkning.

Besiktning av trycksatta anordningar

Ändringsföreskrift som gäller från och med 1 september 2016. Föreskrifterna innehåller regler och instruktioner för besiktning av trycksatta anordningar. De gäller inte gasflaskor för andningsapparater och gasflaskor för bärbara brandsläckare.

Arbete i explosionsfarlig miljö

Ändringsföreskrift som gäller från och med från och med 1 september 2016. Föreskrifterna gäller där någon i arbetet kan utsättas för fara orsakad av explosionsfarlig miljö i byggnader, lokaler, utrustningar, andra tekniska anordningar och på andra arbetsplatser med explosionsfarliga miljöer.

Utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer

Ny-/omtryck som gäller från och med 20 april 2016. Föreskrifterna reglerar icke elektrisk utrustning. För elutrustning gäller föreskrifter utfärdade av Elsäkerhetsverket.