Plaståtervinning

I ett hållbart samhälle omvandlar vi avfall till en resurs. Plastbranschen anser att EU ska begränsa möjligheterna att deponera avfall med högt värmevärde, som plastavfall.

Detta skulle stimulera materialåtervinningen av plast och leda till att mer plastavfall görs tillgängligt för energiutvinning. Det kommer även att skapa fler arbetstillfällen i Europa.

Ingen deponering av plast 2025

Om vi förbjuder deponering av plast till 2025 skulle det förhindra att uppskattningsvis 60 miljoner ton plastavfall hamnar på deponi. Denna plastmängd motsvarar cirka 750 miloner fat olja eller 60 miljoner euro. Plast är alltför värdefullt för att hamna på deponi. Därför arbetar den europeiska plastbranschen tillsammans för ett förbud till 2025. En möjlighet att uppnå detta är när EU nu gör en översyn av befintliga mål för att minska deponeringen och öka återvinningen.

Detta är ett utmanande men realistiskt mål. Sju av EU:s medlemsländer (samt Norge och Schweiz) deponerar redan mindre än 10 % av plastavfallet. Däremot deponerar fortfarande elva EU medlemsländer mer än 60 %. Detta är ett resultat av dålig efterlevnad av EU:s lagstiftning och att deponering fortfarande är det billigaste alternativet för avfallshantering i många medlemsländer. Om vi inte gör något ytterligare kommer målet att ingen plast skall deponeras att uppnås först under 2037, med dagens takt.

Öka insamlingen och stimulera kvalitetsåtervinning

Insamling och sortering av plastavfall är avgörande för materialåtervinningen, både ur kostnads- och kvalitetssynpunkt. För att öka tillgången på materialet, bör insamlingssystemen utökas till att omfatta fler produktgrupper, och de bör harmoniseras på EU-nivå.

All plast kan ha ett andra liv - men olika alternativ behövs

Teoretiskt kan alla termoplaster (plaster som smälter då de värms upp) materialåtervinnas mekaniskt. För att utnyttja den fulla potentialen hos plastavfallet behöver det dok finnas olika alternativ. Det mest hållbara alternativet är kvalitetsåtervinning, när detta är möjligt. Plastprodukter som inte kan materialåtervinnas kan istället bli en värdefull råvara till effektiva energiutvinningsanläggningar som producerar el, värme eller återvunna bränslen. Vilket alternativ man ska välja bör baseras på hållbarhetskriterier, dvs som inte bara beaktar miljö utan också ekonomiska och sociala aspekter.

Mekanisk återvinning

Vid mekanisk återvinning mals den sorterade plasten ned till små bitar. Dessa används sedan för att tillverka nya produkter. Exempel är förbrukade plaströr som samlas in, mals ned och blir nya rör, eller kasserade PET-flaskor som används för tillverkning av fleecetröjor. Plast kan återvinnas mekaniskt runt sju gånger innan egenskaperna blir försämrade. I EU återvinns strax under 25 procent av plastavfallet på mekanisk väg.

Råvaruutvinning

Det finns en rad olika teknologier som räknas som råvaruåtervinning. Gemensamt för dem alla är att plasten bryts ner till sina ursprungliga råvaror. Dessa kan därefter användas för nytillverkning av plast eller som komponenter i någon annan petrokemisk produkt. Den främsta fördelen med råvaruåtervinning är att alla plaster kan återvinnas, även om de har börjat brytas ner eller är förorenade.

Hittills är det kostnaderna för att råvaruåtervinna som motverkat en mer omfattande utbyggnad, i kombination med för små volymer. Samhällets ökade vilja att återvinna plast gör detta till ett allt mer intressant alternativ. I EU:s uppdaterade direktiv för omhändertagande av förpackningar uppmuntras utveckling och användning av nya materialåtervinningsprocesser.

Energiutvinning

Vid energiutvinning tar man till vara på det höga energiinnehållet som finns inbyggt i plastmaterialen och använder det för produktion av elektricitet och värme. Detta är ett bra alternativ om miljöpåverkan vid materialåtervinningen är större än miljövinsten. Genom att utnyttja plasterna som ett bränsle kan andra naturresurser såsom olja, gas och kol sparas. Hushållsavfallet i Europa innehåller ungefär 9 procent plast men denna plast står för 30 procent av energiinnehållet.

Statistik

Plastbranschen tar varje år fram statistik över hur uttjänta plastprodukter hanteras i Europa. 2014 var materialåtervinningen av alla plastprodukter 29,7 % och energiutvinningen 39,5 %.
Sverige, samt ytterligare åtta länder, återvann mer än 90 % av plastavfallet, som material eller energi.

Här kan du läsa rapporten Plastics – the Facts 2016