Plaståtervinning

I ett hållbart samhälle omvandlar vi avfall till en resurs. Plastbranschen anser att EU ska begränsa möjligheterna att deponera återvinningsbart avfall som plastavfall.

Detta skulle stimulera materialåtervinningen av plast samt leda till att mer plastavfall görs tillgängligt för energiutvinning. Det kommer även att skapa fler arbetstillfällen i Europa.

Ingen deponering av plast 2025

Om vi förbjuder deponering av plast till 2025 skulle det förhindra att uppskattningsvis 60 miljoner ton plastavfall hamnar på deponi. Denna plastmängd motsvarar cirka 750 miloner fat olja eller 60 miljoner euro. Plast är alltför värdefullt för att hamna på deponi. Därför har den europeiska plastbranschen arbetat för ett förbud till 2025 nu när EU gör en översyn av befintliga mål för att minska deponeringen och öka återvinningen.

Detta är ett utmanande men realistiskt mål. Sju av EU:s medlemsländer (samt Norge och Schweiz) deponerar redan mindre än 10 % av plastavfallet. Däremot deponerar fortfarande elva EU medlemsländer mer än 60 %. Detta är ett resultat av dålig efterlevnad av EU:s lagstiftning och att deponering fortfarande är det billigaste alternativet för avfallshantering i många medlemsländer. Om vi inte gör något ytterligare kommer målet att ingen plast skall deponeras att uppnås först under 2037, med dagens takt.

Viktigt med separat insamling av alla förpackningar

En förutsättning för att uppnå de ambitiösa återvinningsmål som nu diskuteras vid uppdateringen av direktivet om förpackningar och förpackningsavfall är att alla förpackningar först samlas in på lämpligt sätt. Vi måste se till så att förpackningarna förorenas så lite som möjligt av andra typer av avfall (t.ex. matavfall). Förpackningar som blir kvar i det blandade hushållsavfallet är svåra att återvinna och kommer sannolikt att hamna i en förbränningsanläggning eller på en deponi (många medlemsländer deponerar fortfarande).

Om vi skulle införa separat insamling av alla förpackningar inom EU skulle mängden material öka radikalt. Det skulle då bli mer attraktivt att investera i ny och befintlig avfallshantering samt att kunna satsa på innovativ teknik för insamling, sortering och återvinning. En separat insamling av förpackningar kommer också att minska risken för nedskräpning. Vidare kommer det att skapa arbetstillfällen samt trygga återvinningskedjan i Europa. Detta är nödvändigt för vår övergång till ett mer resurseffektivt samhälle. 

All plast kan ha ett andra liv - men olika alternativ behövs

Teoretiskt kan alla termoplaster (plaster som smälter då de värms upp) materialåtervinnas mekaniskt. För att utnyttja den fulla potentialen hos plastavfallet behöver det dok finnas olika alternativ. Det mest hållbara alternativet är kvalitetsåtervinning, när detta är möjligt. Plastprodukter som inte kan materialåtervinnas kan istället bli en värdefull råvara till effektiva energiutvinningsanläggningar som producerar el, värme eller återvunna bränslen. Vilket alternativ man ska välja bör baseras på hållbarhetskriterier, dvs som inte bara beaktar miljö utan också ekonomiska och sociala aspekter.

Mekanisk återvinning - materialåtervinning

Vid mekanisk återvinning mals den sorterade plasten ned till små bitar. Dessa används sedan för att tillverka nya produkter. Exempel är förbrukade plaströr som samlas in, mals ned och blir nya rör, eller kasserade PET-flaskor som används för tillverkning av fleecetröjor. Plast kan återvinnas mekaniskt runt sju gånger innan egenskaperna blir försämrade. I EU materialåtervinns strax under 30 procent av plastavfallet på mekanisk väg.

Råvaruåtervinning - molekylåtervinning

Det finns en rad olika tekniker som räknas som råvaruåtervinning. Gemensamt för dem alla är att plasten bryts ner till sina ursprungliga råvaror. Vissa plaster bryts ner till sina monomerer medan andra plaster leder till andra molekyler. Dessa råvaror kan därefter användas för nytillverkning av plast eller som komponenter i någon annan petrokemisk produkt. Den främsta fördelen med råvaruåtervinning är att alla plaster kan återvinnas, även om de har börjat brytas ner eller är förorenade.

Hittills är det kostnaderna för att råvaruåtervinna som motverkat en mer omfattande utbyggnad, i kombination med för små volymer. Samhällets ökade vilja att återvinna plast gör detta till ett allt mer intressant alternativ. I EU:s direktiv för omhändertagande av förpackningar uppmuntras utveckling och användning av nya materialåtervinningsprocesser.

Energiutvinning

Vid energiutvinning tar man till vara på det höga energiinnehållet som finns inbyggt i plastmaterialen och använder det för produktion av elektricitet och värme. Detta är ett bra alternativ om miljöpåverkan vid materialåtervinningen är större än miljövinsten. Genom att utnyttja plasterna som ett bränsle kan andra naturresurser såsom olja, gas och kol sparas. Hushållsavfallet i Europa innehåller ungefär 9 procent plast men denna plast står för 30 procent av energiinnehållet.

Statistik

Plastbranschen tar varje år fram statistik över hur uttjänta plastprodukter hanteras i Europa. 2014 var materialåtervinningen av alla plastprodukter 29,7 % och energiutvinningen 39,5 %.
Sverige, samt ytterligare åtta länder, återvann mer än 90 % av plastavfallet, som material eller energi.

Här kan du läsa rapporten Plastics – the Facts 2016