Plastbärkassen

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Bakgrunden till beslutet var ett problem med nedskräpning i vissa medlemsländer. Dessutom används i många länder tunna och dåliga plastkassar som leder till högre användning eftersom de inte håller för så många varor.

I Sverige är situationen helt annorlunda. Vi är i framkant vad gäller miljöförbättringar och återvinning av plastbärkassarna. Här har bärkassetillverkarna och handeln sedan länge ett unikt samarbete. Detta har lett till att plastbärkassarna är mer resurseffektiva samt håller för att återanvändas många gånger. Dessutom omfattas de av insamlingssystemet för plastförpackningar. IKEM anser att EU-reglerna borde ha anpassats efter svenska förhållanden när Sverige implementerade direktivet. Detta skedde inte och det finns nu en risk att regeringens agerande leder till en ökad miljöpåverkan genom att förbrukningen av tjockare pappersbärkassar ökar. 
 
En undersökning som IKEM gjort visar att de flesta plastbärkassar återanvänds minst en gång och de fyller en viktig funktion också som soppåse, 76 % återanvänds till det. I Sverige tar vi redan betalt i dagligvaruhandeln och det har säkert lett till att vi knappt har någon onödig användning när endas 5 % inte används igen. Av dessa gick över hälften in i återvinningssystemet för plastförpackningar, vilket är positivt. Naturvårdsverket framförde till regeringen att förbrukningen av andra kassar än plast också måste minska, men dessa omfattades inte av regeringsuppdraget.
 
Regeringen beslutade i november att den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera om deras miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning. Man ska också informera om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen. Länk till lagtexten.
 
IKEM hoppas nu att Naturvårdsverket tar fram riktlinjer för den information som ska tillhandahållas så den blir vetenskapligt baserad och verkligen leder till minskad resursförbrukning och minskad nedskräpning, vilket är syftet med EU-direktivet.
 
Vi hade föreslagit att man istället skulle införa en extra förpackningsavgift för alla bärkassar. Avgiften skulle vara lägre för klimatsmarta bärkassar som orsakar betydligt lägre utsläpp av koldioxid vid tillverkningen. Det skulle ha gett både miljöförbättringar och fler jobb i Sverige och byggt vidare på producentansvaret. Den extra förpackningsavgiften skulle gå till:
  • Projekt för minskad nedskräpning och ökad återvinning
  • Att skapa incitament för investering och forskning i biobaserad plastråvara från svenskt jord- och skogsbruk
  • Att informera om bärkassars miljöpåverkan

Med vårt förslag skulle vi få bort användningen av fossilbaserade plastbärkassar. Då skulle koldioxidutsläppen ha reducerats med runt 42.000 ton, vilket motsvarar ett bilfritt Gotland. Dessutom är vårt förslag mycket mer kostnadseffektivt vad gäller genomförandet, tillsyn och statistik.
 

Läs IKEM:s förslag och våra synpunkter på Naturvårdsverkets förslag

Läs IKEM:s remissvar

Klimatsmarta plastbärkassar

De vanligaste plastkassarna i svenska butiker är tillverkade av lågdensitetspolyeten (LDPE). De är tjockare än de bärkassar som används och tillhandahålls gratis på många håll i Europa, vilka är av högdensitetspolyeten (HDPE). 
 
I Sverige sker en omställning av de råvaror som används för tillverkningen och vi går över till återvunnen plast eller biobaserad plast av t.ex. sockerrör. 
Dessa plastbärkassar kan alla återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk. Dessa kassar är därför förhållandevis hållbara. En plastbärkasse är ur transport- och logistik perspektiv ett effektivt alternativ då du kan packa många bärkassar per leverans. 
I Sverige använder vi uppskattningsvis 1,3 miljarder plastkassar och 57 miljoner papperskassar om året. 
 
Ur ett livscykelperspektiv är bärkassar av plast ofta det mest resurseffektiva alternativet, speciellt när dessa återanvänds. Detta har flera oberoende och statliga undersökningar visat.
 

Läs mer i IKEM:s faktablad