Skriv ut
Från vänster Anders Borg, fd finansminister, Carl Eckerdal chefekonom IKEM och Livsmedelsföretag, Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna och moderator Åsa Julin

"2020 kommer bli en svår prövning för den svenska modellen”

Hur påverkas Sverige när den globala ekonomin bromsar in och vad innebär det för den kommande avtalsrörelsen? Det diskuterade Anders Borg, Irene Wennemo och tunga företrädare för industrin på ett välbesökt lunchseminarium den 13 maj.

Anders Borg och moderator Åsa Julin

Här kan du se hela seminariet på SVT Forum (visades 14.45)

Seminariet var ett samarrangemang mellan IKEM, Livsmedelsföretagen och Industriarbetsgivarna. Över 100 personer kom till Biograf Sture i Stockholm för att lyssna på ett samtal om industrins ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen.

Medverkade gjorde Anders Borg, fd finansminister, Irene Wennemo, fd statssekreterare, Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen och IKEM, Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna, Anders Fröberg, vd Borealis Sverige, Henrik Sjölund, vd Holmen och Patrik Hansson, vd Arla Sverige. Seminariet modererades av Åsa Julin, journalist och programledare.

”Avtalsrörelsen 2020 kommer bli en svår prövning för den svenska modellen”

Anders Borg inledde med att konstatera att den svenska modellen har fungerat väl och gynnat den svenska ekonomiska utvecklingen. Parterna har tagit ansvar i 20 år och det måste fortsätta. Industriavtalet och märket har skapat stabilitet och långsiktighet och alla parter borde ha ett intresse av att modellen finns kvar i sin nuvarande form. Anders Borg förutspådde dock att den kommande avtalsrörelsen kunde bli den svåraste prövningen för den svenska modellen hittills.

Borg angav tre utmaningar som särskilt betydelsefulla för hur ekonomin och konjunkturen kommer att utvecklas framöver:

  1. Världsekonomin bromsar upp, och särskilt Europa, USA och Asien går in i en lägre tillväxtfas. Europa brottas med Brexit, gula västarna i Frankrike, ett ekonomiskt oansvarigt Italien och ett Tyskland som förbereder sig för en framtid utan Angela Merkel. Den viktiga bilmarknaden i USA och Kina bromsar upp, samtidigt som Trump som ett led i sin valkampanj hotar både Kina och Europa med handelskrig.

För Sveriges del är den globala bilindustrin särskilt viktig givet att vi har Volvo, Scania, SKF, Autoliv, med mera. Den svenska byggsektorn utgör cirka 10 procent av landets BNP och sedan ett tag tillbaka upplever man en påtaglig konjunkturuppbromsning, vilket kommer ha en stor påverkan på den totala svenska konjunkturen.

Borg berättade att alla de svenska industriledare han träffar har dragit igång omfattande kostnadsprogram. Man förbereder sig för tuffare tider genom att effektivisera, ta ner skuldnivån och fylla på kassorna. Man är försiktiga och har beredskap för kommande motvind.

  1. Det pågår ett brett teknologiskt skifte i form av ökad robotisering och digitalisering som kommer att förstärkas de kommande åren. Detta kommer leda till stora omställningar på arbetsmarknaden, inte minst inom handeln där allt mer sker via e-handel. Samtidigt fortsätter globaliseringen av världsekonomin, och allt fler länder ör sig uppåt i värdekedjan.
  1. Den svenska produktivitetstillväxten avtar! Enligt Borg är det här kanske det allvarligaste problemet Sverige står inför. De senaste fem åren har produktivitetstillväxten legat kring 0,5 procent/år, vilket är betydligt lägre än de 1–2 procent/år Sverige har haft i 10–15 år innan dess.


Utifrån de här tre utmaningarna drog Borg två slutsatser i förhållande till avtalsrörelsen och lönebildningen:

  • Det är inte läge att experimentera! Håll fast i den välfungerande modellen med industriavtalet och märket. Industrin måste vara utgångspunkten i lönebildningen.
  • Parterna måste ha realistiska förväntningar inför avtalsrörelsen. Det finns inte utrymme för några utsvävningar i lönebildningen, och det kommande avtalet bör inte överstiga nivåerna från det nuvarande.

Enligt Borg måste industrin få bättre villkor för tillväxt. Det finns ett stort investeringsunderskott och det är en av delförklaringarna till den låga produktivitetstillväxten. Den kommande avtalsrörelsen berör 2,8 miljoner löntagare och 500 avtal, och hur den går kommer att vara avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling. Den fd finansministern avslutade med att berätta att när han är utomlands och pratar om Sveriges industriavtal så blir andra länder avundsjuka. Vi måste värna industriavtalet, avslutade Borg.


Irene Wennemo: ”Kompetensförsörjningen är stora utmaningen”

Irene Wennemo, fd statssekreterare, höll i stort sett med Anders Borgs analys. Hon ser den svenska modellen och industriavtalet som ett avtal mellan partnerna om att vi ska behålla en konkurrenskraftig industri i Sverige. När vi nu är på väg in i en väldigt svår avtalsrörelse är det viktigt att vi håller fast vid modellen, enligt Wennemo.

Wennemo sa att den generella kompetensnivån på den svenska arbetsmarknaden vad gäller IT måste höjas. Man måste kunna hantera avancerad teknik för att följa med i utvecklingen. Enligt Wennemo är kompetensförsörjning den stora utmaningen. Hennes erfarenhet från regeringstiden var att det var väldigt svårt att få folk att gå från arbetslöshet till utbildning. Det här måste Sverige bli bättre på. Kunskap är lösningen på nästan alla samhällsproblem, enligt Wennemo.

Borg och Wennemo var överens om att det svenska utbildningssystemet måste göras om och anpassas till att kunna hantera vidareutbildning. Idag är högskolan inriktad mot unga människor på väg ut i arbetslivet, men man måste ha ett system som snabbt kan vidareutbilda även äldre personer.

”Ett ledande industriland med en valuta ingen vill ta i”

Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM, menade att kemi, gummi och plast är otroligt beroende av hur det går i omvärlden, eller som han målande beskrev det ”hickar omvärldskonjunkturen så får vi inte influensa, men vi hickar minst lika mycket”. Carl Eckerdal menade också att vi nu står vi inför ett vägskäl. IKEM-företagen har fortfarande en svag tillväxt och bedömningen är en fortsatt svag tillväxt, men eftersom företagens kommer från höga volymer är fallhöjden hög.

På frågan om den svenska kronan är för svag så tvekade inte Carl Eckerdal i sitt svar: ”Definitivt. Vi är ett ledande industriland med en valuta som ingen vill ta i. På grund av kronan tvingas vi inte längre öka våra ansträngningar för att ta fram nya produkter som alla vill ha. Det är illa, för jag är övertygad om att ingen som är här inne idag vill att vi blir ett lågprisland.”

Eckerdal hade även en bestämd åsikt kring kompetensfrågan: ”Utbildningsnivån måste höjas kraftigt och vi måste göra Sverige attraktivt för utomlandstalanger. Idag lämnar kompetensen landet! Det är en kamp på knivseggen om global kompetens, och den stenhårda konkurrensen påverkar alla beståndsdelar i det svenska samhället.”

”Vi får inte tro att vi är bättre än vad vi är”

Anders Fröberg, vd på Borealis och ordförande för IKEM, menade att Borealis nu ser en viss avmattning, men att det fortfarande är osäkert om det kommer gå fort eller om det kommer långsamt. Koncernen har startat en form av effektiviseringsprogram, men arbetar också aktivt för att transformera företaget mot mer cirkularitet och med digitalisering.

Anders Fröberg berättade hur man i en global koncern måste vinna investeringar till Sverige i konkurrens inte bara med Europa, utan även med Asien och USA och att koncernen då tittar på alla kostnader som råvaror och energi, men också på kompetensen.

Borealis i Stenungsund är världsledande på produktion av kabel, men Fröberg menade att man måste arbeta för att behålla det försprånget.  Att inte tro att man är bättre än vad man är. För att säkra kompetensförsörjningen jobbar Borealis mycket med universiteten och med Teknikcollege. En utmaning är att det är dyrare att kompetensutveckla den egna personalen, jämfört hur det är i andra länder.

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in