Skriv ut

Begränsningen av mikroplaster måste bli smalare och målinriktas

IKEM har tillsammans med Cefic och övriga branschorganisationer i Norden lämnat in de första kommentarerna på ECHA:s förslag till begränsningar av mikroplast. Vi tycker att restriktionen behöver omarbetas för att bli smalare och mer målinriktad mot det som identifieras som problemområden.

Marin nedskräpning är ett globalt problem. Varje år hamnar stora mängder plast i naturen, oftast på grund av dålig eller obefintlig avfallshantering. Fem länder i Sydostasien står för totalt 50 procent av det plastskräp som slutligen hamnar i våra hav.

Med hjälp av solens strålar och mekanisk bearbetning bryts plastskräpet sakta men säkert ner till allt mindre partiklar, till så kallat mikroplast. Mikroplast sprids också direkt till haven, och då framför allt genom slitage av bildäck, tvätt av kläder och förlust av produktionspellets av plast.

- Man uppskattar att det finns ungefär 150 miljoner ton plastskräp i haven idag som kan brytas ned till mikroplast och att tillförseln av redan små plastpartiklar är knappt 200.000 ton per år. Med andra ord är det viktigt att alla samhällsaktörer gör sitt yttersta för att förhindra att plast hamnar i hav och natur, säger Kristina Neimert Carne.

I januari 2018 lämnade ECHA in en så kallad registry of intent för att ta fram en begränsningsdossier för avsiktligt tillsatta mikroplaster för konsumentprodukter eller produkter för professionell användning. I januari 2019 publicerades deras förslag på myndighetens webbplats och den 20 mars öppnades en publik konsultation som pågår fram till och med den 20 september i år.

- IKEM har gått igenom begränsningsförslaget och har tillsammans med Cefic och övriga branschorganisationer i Norden redan lämnat in de första kommentarerna på förslaget till ECHA, säger Kristina.

Begränsningsförslaget består av tre delar:

  1. Ett förbud som gäller användningar av mikroplaster där utsläpp inte kan undvikas. Vissa specifika produkter eller användningsområden kommer att undantas.
  2. Ett märkningskrav för produkter där utsläpp kan minimeras vid rätt hantering
  3. Ett rapporteringskrav som innebär att importörer och nedströmsanvändare årligen ska rapportera användningen av mikroplaster

Förbudet innebär att polymerer i enlighet med definitionen i artikel 3(5) i Reach inte ska placeras på marknaden i form av en mikroplast som ett ämne eller i en blandning i en koncentration ≥ 0,01 w%.

Med mikroplast menas ett material som består av en fast polymerinnehållande partikel eller fiber där ≥ 1 w% är mellan 1 nm och 5 mm, eller för fibrer är mellan 3 nm och 15 mm och förhållandet längd:diameter >3.

Med polymerinnehållande partikel menas antingen en partikel, vilken som helst, som är täckt med en polymer, eller en partikel av vilket slag som helst som innehåller ≥ 1 w% polymer. Polymerer som antingen är naturligt förekommande och inte kemiskt modifierade, eller som är bionedbrytbara är undantagna från definitionen av mikroplast.

Användningar som är undantagna;

  1. Användning på industrianläggningar
  2. Läkemedel
  3. Särskilt reglerade växtnäringsprodukter
  4. Ämnen eller blandningar där mikroplasten innesluts tekniskt under hela sin livslängd (till exempel separationskolonner för användning i sjukvården)
  5. Ämnen eller blandningar där egenskapen hos mikroplasten förändras vid användning (exempelvis färg och lack)
  6. Ämnen eller blandningar där mikroplasten innesluts permanent i en solid matris vid användning (till exempel cementblandningar)

Märkningskravet innebär en skyldighet att märka produkter som innehåller mikroplaster för att förhindra att användaren sköljer ut dessa i avlopp eller sprider dem i naturen.

Rapporteringskravet innebär en skyldighet att årligen rapportera

  • Polymerens identitet
  • Beskrivning av hur mikroplasten används
  • Kvantiteten av mikroplaster som användes föregående år
  • Vilka mängder av mikroplaster som släpptes ut till miljön föregående år (uppmätt eller uppskattat)

Det betyder att ett stort antal ämnen och blandningar som innehåller mikroplaster enligt punkt 1 – 6 ovan kommer att omfattas av märknings- och rapporteringskrav.

Även om branschen anser att det är mycket viktigt att komma tillrätta med utsläppen av plast och mikroplast i miljön är vi starkt kritiska till begränsningsförslaget som det är utformat i nuläget av följande anledningar:

  • Begränsningsförslaget saknar en tydligt identifierad fara, och därmed baseras hela resonemanget på risken med extremt svårnedbrytbara polymerer samt försiktighetsprincipen, vilket enligt vår mening är att använda försiktighetsprincipen på ett felaktigt sätt.
  • Förslaget i sin helhet är brett samt mycket svårt att förstå och tolka, vilket skapar oklarheter och försvårar eller omöjliggör en likvärdig tillsyn.
  • Begränsningsförslaget innebär en stor rapporteringsbörda för ett mycket omfattande antal undantagna användningar. Det skulle skapa mycket administration samtidigt som miljönyttan är väldigt liten.

Istället föreslår IKEM:

  • att restriktionen omarbetas för att bli smalare och mer målinriktad mot det som identifieras som problemområden.

Genom att bedöma material med liknande egenskaper i specifika applikationer i stället för att begränsa alla polymerer tvärs över hela marknaden kan vi vidta åtgärder där risken är som störst och därmed åstadkomma mer miljönytta, säger Kristina.

Om ni vill veta mer eller funderar över om era produkter eller er användning kommer att omfattas av begränsningsförslaget är ni välkomna att kontakta oss på IKEM.

Länklista

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in