Skriv ut

Frågor och svar om semester

Vi besvarar de vanligast förekommande frågorna om semesterförläggning och arbetstidsförkortning.
Har en arbetstagare alltid rätt till 25 dagars semester?
Svar: Nej, den som anställs mellan den 1 april och den 31 augusti har rätt till en semesterledighet på 25 dagar medan den som anställs 1 september eller senare har rätt till fem dagars semesterledighet. Denna ledighet blir då obetald om företaget inte har avtalat om förskottssemester.

Kan vi betala semesterersättning för sparade dagar som inte tagits ut efter fem år?

Svar: Nej, arbetsgivaren är skyldig att lägga ut all den semester som arbetstagaren inte vill eller kan spara. De sparade dagarna måste tas ut inom fem år. Om betydande olägenhet uppstår, antingen för arbetsgivaren eller arbetstagaren, kan de sparade dagarna förskjutas till det sjätte året. Betalda semesterdagar ska, så länge anställningen består, läggas ut som betalda semesterdagar.

Har en nyanställd rätt till förskottsemester?

Svar: Nej, det finns ingen rätt till förskottsemester. Däremot kan arbetsgivare välja att erbjuda ett visst antal betalda semesterdagar utan att arbetstagaren har tjänat in dessa (förskottsemester). Arbetstagaren kan i sin tur välja att ta emot dessa eller avstå.

Om en arbetstagare har tagit emot förskottsemester har denne en skuld motsvarande den lön han tog emot under förskottsemestern. Då gör du avdrag på semestersättningen med det lämnade förskottet, förutsatt att inte anställningen avslutas på grund av arbetsbrist eller på grund av arbetstagarens sjukdom. För tjänstemän kan avdrag också göras mot innestående lön. Skulden skrivs av efter fem år räknat från arbetstagarens första dag för tjänstemän och från den första dagen arbetstagaren tagit ut förskottssemestern för arbetare.

Vi har en arbetstagare som varit sjuk under intjänandeåret. Under perioden 2017-05-02 till 2018-03-31 har arbetstagaren varit sjuk 100 procent. Hur många semesterdagar har hen tjänat in?

Svar: Arbetstagaren har arbetat 31 dagar under intjänandeåret. Därtill har hen 180 dagar som är semesterlönegrundande sjukfrånvaro. Det innebär att arbetstagaren har tjänat in semester under 211 dagar.

211 dagar /365 x 25 semesterdagar ger 14,45 semesterdagar vilket avrundas till 15 dagar. Det innebär att under kommande semesterår har arbetstagaren 15 betalda semesterdagar.

Följdfråga:
Om vi har samma situation som ovan men med skillnaden att arbetstagaren arbetat 50 procent fördelat på veckans samtliga dagar under perioden 2018-02-01 och 2018-03-31. Hur många semesterdagar arbetstagaren då tjänat in?

Svar: Det innebär att arbetstagaren även arbetat under perioden 2018-02-01 och 2018-03-31. Vilket medför att hen har ett semesterintjänande på ytterligare 59 dagar.

Då får vi räkna 211+59 = 270 dagar. 270 dagar / 365 x 25 semesterdagar ger 18,49 vilket avrundas till 19 dagar.

Att hen bara utfört arbete på 50 procent under dessa dagar påverkar inte antalet betalda semesterdagar. Däremot påverkar det semesterlönen när arbetstagaren har semester.

Tjänar visstidsanställda in arbetstidsförkortning precis som tillsvidareanställda?

Svar: Avtalen gör ingen skillnad på arbetstagare med tidsbegränsad anställning och tillsvidareanställda när det gäller arbetstidsförkortningen. Enligt Dagarbetstidsmodellen får alla ledigt den dag då arbetstidsförkortningen man lokalt beslutat om, oavsett anställningsform. Enligt Livsarbetstidsmodellen ska alla anställda tjäna in arbetstidsförkortning detta gäller även de med tidsbegränsade anställningar.

Vi tillämpar livsarbetstidsmodellen och har en medarbetare som kommer att sluta i februari.

Om hen inte hunnit ta ut sin arbetstidsförkortning kan den betalas ut i pengar då?

Svar: När en anställd slutar ska ej utlagd eller uttagen arbetstidsförkortning betalas ut i pengar eller, efter överenskommelse med den anställde, läggas ut som betald ledig tid under uppsägningstiden.

Har en medarbetare rätt till ordinarie lön när denne tar ut ledighet i form av arbetstidsförkortning. Vad menas i så fall med ordinarie lön?

Svar: Lön ska utgå som om arbetstagaren arbetat den aktuella dagen, det vill säga aktuella lönetillägg, skifttillägg och OB om arbetstiden infaller på OB-tid.

Hur fungerar arbetstidsförkortningen för tjänstemän? 

Jag tolkar avtalet som att avsättning görs motsvarande fyra dagar på ett arbetstidskonto. Under 2a i bilaga 5 i kollektivavtalet tolkar jag att ytterligare tre dagar kan ha tillförts ett arbetstidskonto tidigare. Är det rätt uppfattat?

Svar: När arbetstidsförkortningen infördes i avtalen första gången 1998 och de kommande två åren blev värdet totalt tre dagar.  Dessa dagar kunde antingen läggas ut som en löneökning (3 x 0,5 %) eller som en arbetstidsförkortning. För arbetsgivare som då ersatte dagarna med en löneökning ska dessa tre dagar inte läggas ut som arbetstidsförkortning. För övriga kvarstår de tre dagarnas arbetstidsförkortning.

Från och med 2001 tillkom ytterligare arbetstidsförkortning, men då byttes systemet ut till det som nu heter ”livsarbetstidsmodellen”. Denna modell innebär att de anställda kan välja att avsättningen sker antingen som ledig tid, kontant utbetalning eller extra pensionsinsättning. Under åren byggdes detta system ut och har nu ett värde på fyra dagar.

När de båda systemen slås ihop blir det totala värdet sju dagar. Till detta tillkommer en kompensation för att nationaldagen blev allmän helgdag i stället för annandag pingst. Kompensationen för detta är två timmar per år.

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in