Skriv ut

Plastbranschen vill ha miljöavgift på plastkassar

Ett stort antal tidningar rapporterar nu om att plast- och kemiindustrin vill att en miljöavgift införs på plastkassar. Bakgrunden är att en särskild miljöfond enligt en Norsk förebild föreslås av IKEM. Med en konstruktion som den norska miljöfonden kan en svensk motsvarighet få in runt 500 miljoner kronor per år. Pengar som kan finansiera insatser för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar, främst plastkassar.

Pengarna från miljöfonden ska exempelvis användas för forskning och åtgärder som kan underlätta användandet av återvunnen plast, till åtgärder som kan ge minskad nedskräpning och till att fånga upp plast som redan spritts i naturen. Andra syften kan vara att snabba på förändringar som svarar mot de nya reglerna om tunna plastbärkassar och färre engångsprodukter av plast, och övergång till biobaserad och eller återvunnen plastråvara istället för fossila råvaror.


Framgång i Norge

I Norge startades i augusti 2018 ”Handelens Miljöfond” där man via en avgift på 50 öre per plastkasse redan fått in över 300 miljoner norska kronor. I en första omgång har fonden delat ut 30 miljoner till ett 70-tal olika miljöprojekt, bland annat insatser för att begränsa av plastspridning till havet. Fonden har hittills fått in runt 250 olika projektansökningar och räknar med att dela ut över 100 miljoner norska kronor under 2019. Fonden bygger på frivillig anslutning bland företag och butikskedjor som tillhandahåller plastkassar till konsumenter, och anslutningsgraden har vuxit så snabbt att den redan omfattar 90 procent av alla plastkassar som säljs i Norge.


Bakgrunden till att Handelens Miljöfond bildades var att det norska näringslivet, efter att den Norska regeringen ställt sig mycket tveksam till möjligheterna att införa en punktskatt på plastkassar, åtog sig att lösa frågan på frivillig väg.


– Det blev en win-win lösning för alla parter. Regeringen kunde undvika en impopulär skatt och slapp ett omfattande utredningsarbete och all framtida administration, samtidigt fick näringslivet möjlighet att ta sitt miljöansvar på ett konkret sätt, säger Peter Sundt, styrelseordförande i Handelens Miljöfond.


Dessutom kunde näringslivet utnyttja sin befintliga administrativa infrastruktur. I dag administreras fonden av två anställda istället för de 28 som regeringen hade räknat med om man valt en punktskattelösning.


– Vi ser miljöfonden som en lösning under ansvar. Så länge vi gör ett bra jobb får vi fortsätta, skulle vi misslyckas kan istället en skatt bli aktuell. Det är en stark drivkraft för oss att se till att pengarna leder till tydliga och viktiga resultat för miljön både inom och utanför våra gränser. Vi ser gärna också att andra länder som Sverige tar efter vår lösning, det kan öppna för samarbete och erfarenhetsutbyte kring forskning och projekt.


Konsumenter och miljöorganisationer nöjda

Fonden har fått ett bra mottagande av norska konsumenter, handeln och miljöorganisationer. Fondavgiften innebär att en vanlig bärkasse i butik som tidigare kostade 1 krona nu kostar 1,60 men då konsumenterna förstår vad tillägget går till så ser man det som positivt.


– Vi ser också att försäljningen av plastkassar minskat med 10 procent vilket vi antar innebär att konsumenterna börjat återanvända sina kassar i större grad, säger Peter Sundt.

Tror på positivt gensvar i Sverige

I Sverige pågår nu förberedelser för att bilda av en motsvarande fond.


– I princip går det att kopiera den norska förebilden, vi tror att det kommer att tas emot positivt av svenska konsumenter. Vi tror också att plastkassen kommer att vara fortsatt helt dominerande på den svenska konsumentmarknaden, inte minst mot bakgrund av att kunskapen nu sprider sig om att den är avsevärt bättre ur miljösynpunkt än tyg- och papperskassar*, säger Magnus Huss, förbundsdirektör på IKEM - Innovations- och kemiindustriernas svenska branschorganisation.


Den norska lösningen är såvitt vi vet unik, i andra länder som Tyskland och England är det mer förekommande att varje butikskedja har sin egen miljöfond och själva delar ut medlen, men det finns ingen tydlig kontroll över hur det fungerar. Vi har också sett enstaka likande initiativ i Sverige men utan större framgång. Därför tror IKEM att en fond med norsk förebild kan bli en välkommen lösning för den svenska handeln.


– Det innebär också att regering och riksdag kan undvika en punktskatt som blir svår att försvara ur miljösynpunkt och tung att administrera. Med en ”norsk” lösning får vi ett självgående och direkt miljöinriktat transparent system där vi och konsumenterna kan se vad pengarna går till.


*Enligt en jämförelse gjord av Danmarks motsvarighet till Naturvårdsverket, vilket TT och andra media nyligen rapporterat om.

Läs vad tidningarna skriver:

Dagens Industri 
Aftonbladet 
Expressen 
Göteborgsposten

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in