Skriv ut
Coronaviruset – Vad gäller för arbetsgivaren?

Coronaviruset – Vad gäller för arbetsgivaren?

Coronaviruset sprids just nu över världen och flera europeiska länder är drabbade. Här svarar IKEM på några vanliga frågor som arbetsgivaren bör ha svar på. Sist hittar du viktiga aktörer som kan vara bra att känna till. Kontakta IKEM för vägledning.

Arbetsgivarguiden

Artikel: Barnomsorg för samhällskritiska verksamheter
Checklista för åtgärder mot smittspridning (Arbetsgivarguiden: Stöd för arbetsgivare)
Artikel: Nya regler om korttidspermittering
Mall Lokal överenskommelse om korttidspermittering
Checklista  gällande arbetsmiljöfrågor för arbetsgivare
Arbetsgivarguiden Stöd för arbetsgivare
Webbinariet om Korttidspermittering (sändes torsdag 20 mars)
FAQ om Korttidspermittering
Webbinariet med anledning av coronaviruset (sändes måndag 16 mars)

Vad innebär reglerna om att företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar?


Artikel: Förslag om likviditetförstärkning via skattekontot
Skatteverkets FAQ Möjlighet till anstånd med betalning på grund av följderna av coronaviruset

Vilka regler gäller numera för karensavdrag, sjuklönekostnader och läkarintyg?

  • Karensavdraget upphävs tillfälligt

Karensavdraget upphävs tillfälligt i syfte att minska risken för att personer, av ekonomiska skäl, går till jobbet trots luftvägssymptom. Bestämmelsen gäller oavsett sjukorsak. Arbetsgivaren ska göra karensavdrag i enlighet med lag och gällande kollektivavtalsbestämmelser. Arbetstagaren ansöker själv om ersättningen från Försäkringskassan. Ersättningen utgår från och med den 11 mars 2020 och uppgår till 700 kr. Från och med den 1 juni uppgår ersättningen till 804 kr före skatt. 

  • Staten ersätter arbetsgivarnas sjuklönekostnader

Staten tar hela kostnaden för arbetsgivarens sjuklöner till och med den sista juli. Under perioden augusti – september ersätter staten arbetsgivare för högre kostnader till följd av Coronapandemin inom ramen för ett högkostnadsskydd.

Tillfälligt högkostnadsskydd under perioden augusti – september

Ersättningen för sjuklönekostnader ges till arbetsgivare till den del sjuklönekostnaderna överstiger

  • 0,35 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 250 000 kronor per månad,
  • 0,63 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 250 000 kronor men inte 500 000 kronor per månad,
  • 0,77 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 500 000 kronor men inte 1 000 000 kronor per månad,
  • 0,86 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 1 000 000 kronor men inte 1 667 000 kronor per månad, och
  • 1,07 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 1 667 000 kronor per månad.

Arbetsgivaren ska rapportera sina sjuklönekostnader i den månatliga arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Försäkringskassan hämtar dessa uppgifter från Skatteverket och beslutar sedan om ersättningsbeloppet för varje enskild arbetsgivare. Ersättningen krediteras månadsvis på arbetsgivarens skattekonto

  • Kravet på läkarintyg fr.o.m. dag 8 i sjuklöneperioden upphävs tillfälligt

Kravet på läkarintyg fr.o.m. den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden tas bort, i syfte att avlasta hälso- och sjukvården. Åtgärden innebär att den som är sjuk, oavsett sjukdomsorsak, har rätt till sjuklön i upp till 14 dagar utan läkarintyg. Reglerna tillämpas fr.o.m. den 13 mars 2020 och fram till dess att Regeringen beslutar om att ordinarie bestämmelser åter ska tillämpas. Fr.o.m. den 27 mars har även Försäkringskassan slopat krav på läkarintyg under dag 15-21 för den som ansöker om sjukpenning.

Många anställda är frånvarande pga. antingen egen sjukdom eller VAB och vi har därför svårt med bemanningen. Kan vi begära att en tjänsteman går in och jobbar i produktionen och vice versa? Vad gäller om det innebär förändringar i arbetstid?

I den uppkomna situationen bör arbetsgivaren diskutera frågan med de fackliga organisationerna och med de anställda. Om behovet bedöms finnas under en längre period behöver man på företaget hitta flexibla och hållbara lösningar för att säkerställa verksamheten. Om det innebär förändringar i arbetstid gäller kollektivavtalens regler som vanligt avseende förhandlingsskyldighet och ersättning till de anställda.

Utgångspunkten är att det inte föreligger någon arbetsskyldighet för den anställde att arbeta på ett annat avtalsområde. Det finns därför ingen generell rätt för arbetsgivaren att ensidigt arbetsleda till arbete utanför avtalsområdet. Tillfälligtvis, när verksamheten så kräver, får arbetsgivaren dock anses ha denna möjlighet.

Många anställda är frånvarande på grund av antingen egen sjukdom eller vab och vi har därför svårt med bemanningen. Finns det möjlighet att utöka övertidstaket? Vilka möjligheter har vi att ändra arbetstiderna?

Både för tjänstemän och för kollektivanställda finns möjligheter att för lokala parter komma överens om att utöka övertidsutrymmet. För tjänstemän kan lokal överenskommelse träffas om uttag av extra övertid om 150 timmar under en 12 månadersperiod, när synnerliga skäl föreligger. Nuvarande virussituation utgör ett sådant särskilt skäl som avtalet avsett, men uttag kräver alltså ett lokalt avtal.

För kollektivanställda finns en motsvarande möjlighet att komma överens om att öka utrymmet för uttag av övertid genom lokalt kollektivavtal, men där finns ingen angiven övre gräns för antalet timmar utan det bestämmer lokala parter. För både tjänstemän och kollektivanställda gäller att den sammanlagda arbetstiden inte får överstiga 48 timmar per vecka under en begränsningsperiod om 12 månader.

Både för tjänstemän och för kollektivanställda kan arbetsgivaren efter förhandling förändra arbetstiden om behov uppstår, emellertid gäller i de flesta avtalen med IF Metall att avtalet innehåller stupstockar för arbetstidens förläggning, kontrollera därför vilka särskilda villkor som gäller i det avtal som är aktuellt för ditt företag.

Företagets omsättning sjunker i snabb takt och vi kommer behöva säga upp ett antal anställda. Vilka fackliga organisationer ska jag kalla till förhandling? Det finns ingen lokal klubb på mitt företag och från ett av fackförbunden har jag fått beskedet att den regionalt ansvarige ombudsmannen är på semester och kan vara på plats först om en vecka. Kan jag begära att de skickar någon annan?

Ett beslut om driftsinskränkning ska förhandlas enligt 11 § MBL. Arbetsgivaren är förhandlingsskyldig gentemot de fackliga parter som man har kollektivavtal med, dvs. IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Ledarna. En sådan förhandling ska genomföras skyndsamt och senast inom två veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställan, om man inte kommer överens om annat.

Om ansvarig ombudsman inte kan delta på grund av frånvaro får ni resonera med respektive förbund om vikten av att förhandlingen kan genomföras vid utsatt datum. En förhandling enligt MBL kräver inte att parterna träffas rent fysiskt, ett möte via telefon eller video fungerar.

Mer information: Arbetsgivarguiden: Uppsägning på grund av arbetsbrist 

Vad händer om den skola/förskola där en anställds barn går stänger verksamheten på grund av Coronaviruset. Har den anställde rätt till ledighet?

Om det skulle bli nödvändigt att stänga exempelvis förskolor och skolor, som en särskild åtgärd för att begränsa smittspridning, så kommer föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn kunna få tillfällig föräldrapenning. Detta med stöd av förordning (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19. Föräldrar kommer i de här situationerna att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning. Ersättningen anses vara tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. SFB, vilket medför rätt till föräldraledighet i enlighet med vad som följer av 8 § föräldraledighetslagen (s k vab). Tillfällig föräldrapenning som lämnas med stöd av förordningen lämnas under ett obegränsat antal dagar. Reglerna gäller fr.o.m. 24 april–30 september 2020.

Försäkringskassans information om VAB 

Hur bör arbetsgivaren arbeta med arbetsmiljöfrågor kopplade till coronaviruset?

Arbetsgivarens arbete går framför allt ut på att, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, kontinuerligt vidta riskbedömningar som syftar till att den anställda inte ska utsättas för hälsorisker kopplade till arbetet. Om arbetsgivaren vid dessa riskbedömningar identifierar risker ska dessa hanteras omedelbart.

Arbetsgivarguiden: Stöd för arbetsgivare - Checklista avseende arbetsmiljö 

Smittbärarpenning eller sjuklön – Vad är det som gäller?

Sjuklön betalas ut från arbetsgivaren vid sjukdom som sätter ned en anställds arbetsförmåga. En person kan dock vara smittad eller potentiell smittbärare (läkarintyg krävs) utan att ha nedsatt arbetsförmåga. Om den anställde inte har nedsatt arbetsförmåga men har smittläkarintyg ska den anställde ansöka om smittbärarpenning hos Försäkringskassan. Sjuklön och smittbärarpenning kan inte betalas ut för samma period.

Den ersättning i form av smittbärarpenning som utbetalas från Försäkringskassan minskas därför med eventuellt utbetald sjuklön. Det är därför viktigt att sjuklön inte betalas ut till personer med läkarintyg som styrker rätt till smittbärarpenning. Frågan om löneavdrag för smittbärare regleras i tjänstemannaavtalet § 8 Mom 8 och i I-avtalet får löneavdraget göras enligt Mom 2:4.

Försäkringskassan: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda

Vi som arbetsgivare har ju arbetsmiljöansvaret även när anställda jobbar hemifrån. Hur säkerställer man arbetsmiljön vid distansarbete?

När det gäller att säkerställa arbetsmiljön vid distansarbete ska ni beakta såväl den fysiska platsen som hur ni organiserar arbetet samt den sociala aspekten. Ju längre tid distansarbetet är tänkt att fortgå, desto mer insatser kan behövas för att säkerställa arbetsmiljön för den anställde. Den fysiska arbetsplatsen i hemmet brukar oftast gå att ordna tillräckligt bra för kortare tids distansarbete, därefter kan organisatoriska åtgärder vara aktuella i form av att ta kortare pauser och röra på sig.

För de organisatoriska och sociala delarna inom arbetsmiljö så gäller det att ni ser över exempelvis hur kommunikation och information ska fungera inom organisationen under perioden av distansarbete. Kanske behövs det digitala avstämningsmöte eller andra sätt att förmedla information dit ni hänvisar de anställda. Vissa anställda kan behöva individuella avstämningar kring sina arbetsuppgifter och hur olika arbetsuppgifter ska prioriteras. Den anställde har även ett ansvar för sin egen arbetsmiljö och att rapportera brister.

Jag har fått kännedom om att en anställd som har varit på arbetsplatsen har testats positivt för Covid-19. Vad gäller för kollegerna som hen har varit i kontakt med? Vilket arbetsmiljöansvar har jag som arbetsgivare?

Efter att ni har ett konstaterat fall av Covid-19 behöver ni uppdatera er riskbedömning eftersom risken nu ser annorlunda ut på arbetsplatsen. I det akuta skedet kan ni behöva sätta in extra städning för att minska risken för spridning till övriga anställda samt att ni behöver undersöka vilka på arbetsplatsen som kan ha kommit i kontakt med den smittade.

Ert ansvar är att förebygga så att de andra anställda inte smittas. För att kunna göra en riskbedömning samt bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas är det viktigt att ni har är uppdaterade på aktuell information om Coronaviruset och om Covid-19

Folkhälsomyndighetens frågor och svar 

Vad bör arbetsgivaren ge för råd till sina anställda?

Arbetsgivaren kan rent allmänt ge rådet att den anställda bör hålla sig väl informerade rörande utvecklingen och också hänvisa till var samhällets information finns tillgänglig.

Arbetsgivaren kan också informera om att smittskyddslagen innehåller bestämmelser som innebär att den som vet eller har anledning att misstänka att hen bär på en smittsam sjukdom är skyldig att medverka till att förhindra spridning av sjukdomen samt att utan dröjsmål söka läkare. En första kontakt med sjukvården bör ske per telefon (Vårdguiden, telefonnummer 1177).

Vad gäller i samband med tjänsteresa?

Arbetsgivaren ska göra riskbedömningar rörande pågående och kommande tjänsteresor. Information och rekommendationer från UD ska beaktas. I förekommande fall – dvs. om beaktansvärda risker identifierats – kan tjänsteresor avbrytas, inställas eller skjutas upp.

Kan arbetsgivaren besluta att anställda ska arbeta hemifrån om det finns en oro för smitta?

På tjänstemannasidan är det naturligt att i dialog med tjänstemannen komma överens om hemarbete.

Arbetsrättsligt sett kan arbetsgivaren normalt sett ensidigt beordra en tjänsteman att arbeta hemifrån under en kortare tid. Arbetsgivaren bör då tydligt motivera beslutet så det klart framgår vad orsaken är. Exempelvis kan skälet vara att arbeta hemma under de 14 dagar som inkubationstiden är. Om arbetsgivaren beslutar att den anställde ska arbeta hemifrån, har den anställde rätt till lön.

Kan arbetsgivaren, när hemarbete inte fungerar, arbetsbefria anställda med anledning av coronaviruset?

De personer som är friska ska arbeta. Det är viktigt att följa Folkhälsomyndighetens uppdaterade information om förhållningsregler. Om personen är sjuk ska hen vara sjukskriven.

Kontakta IKEM om du som arbetsgivare överväger att besluta om arbetsbefrielse, eller permittering när beslutet rör flera arbetstagare.

Vad gäller om en arbetstagare grund av coronaviruset inte kan resa hem från en semesterresa i utlandet?

Anställda som är förhindrade från att ta sig till jobbet på grund av omständigheter som inte beror på arbetsgivaren, exempelvis på grund av beslut om karantän, har generellt sett inte rätt till lön. Det blir dock normalt sett inte fråga om att betrakta frånvaron som olovlig.

Läkekostnadsförsäkring i samband med utlandstjänst

När en anställd ska arbeta utomlands, ska ni teckna en läkekostnadsförsäkring (LFU) från utlandstjänstgöringens första dag. Ersättning enligt försäkringen lämnas för bland annat läkekostnader och rese- och transportkostnader. Mer om det kan ni läsa på Collectums hemsida

Collectum: Utlandstjänstgöring - läkemedelsförsäkring

Läs också:

Coronaviruset: Åtgärder vid produktionsstörning

Coronaviruset: Så här kan arbetsgivaren agera

Arbetsgivarguiden: Stöd för arbetsgivare  - coronaviruset 

Viktiga aktörer och deras ansvarsområden

Internationellt

  • WHO, som är ett FN organ, är en organisation som bidrar till att samordna smittskyddet på internationell nivå. Information och råd från WHO kring Coronaviruset hittar du här.
  • ECDC – den europeiska smittskyddsmyndigheten – är ett EU organ som bidrar till att samordna smittskyddet inom EU. Information och råd från den europeiska smittskyddsmyndigheten hittar du här.

Nationellt

  • Regeringen har det övergripande ansvaret för hälsofrågor och har klassat coronaviruset som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Beslutet innebär att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på coronaviruset.
  • Folkhälsomyndigheten är en svensk statlig myndighet som har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Myndigheten samordnar smittskyddet på nationell nivå. Information och råd från Folkhälsomyndigheten hittar du här.
  • Utrikesdepartementet ger råd och information till svenskar utomlands och lämnar reserekommendationer. UD:s reseinformation hittar du här. Det är också möjligt att ladda ned appen UD Resklar (Itunes / Google Play).
  • Krisinformation.se är en hemsida med samhällets samlade krisinformation. All information som publiceras på hemsidan är bekräftad information från myndigheter och andra ansvariga aktörer. Hemsidan drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Informationen hittar du här.
  • MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Information om Kontinuitetshantering

Sjukvården

  • Sjukvårdsinformation om coronaviruset finns på 1177 Vårdguiden och du hittar informationen här.
  • Smittskyddsläkare finns i varje sjukvårdsregion och kan, enligt Smittskyddslagen med tillhörande förordning, vidta åtgärder som exempelvis karantän och isolering av smittsamma eller sjuka personer vid risk för spridning av coronaviruset.

Arbetslivet

  • Arbetsgivaren har ett ansvar enligt arbetsmiljölagen för arbetsmiljön och hälsan hos arbetstagarna när det finns ett samband med arbetsgivarens verksamhet eller arbetstagarens arbete. Arbetsgivarens ansvar beträffande coronaviruset skiljer sig inte från vad som gäller i andra motsvarande situationer avseende andra sjukdomar. Det innebär att arbetsgivaren ska hantera frågor kopplade till coronaviruset i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets information och föreskrifter avseende coronaviruset och andra smittämnen hittar du här.

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in