Skriv ut

Stort intresse för ekonomiseminarium

Över trehundra personer ville lyssna när IKEM, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen och Teknikföretagen bjöd in till webbinarium tillsammans med kommunikationsbyrån Rud Pedersen. Webbinariet handlade om avtalsrörelsen i skuggan av coronakrisen.

― Det är en stor ekonomisk chock för världsekonomin. Det är lite som i depressionen, kris och teknikskiften samtidigt, sa Anders Borg.

Förutom Anders Borg medverkade IKEM/Livsmedelsföretagens, Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens chefekonomer Carl Eckerdal, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall. Samtalet modererades av Nisha Besara, Rud Pedersen.

― Flera tunga branscher har haft en nära döden-upplevelse, det var ”mina” branscher som drabbades mest när EU:s inre marknad kollapsade och de globala värdekedjorna inte fungerade, sa Mats Kinnwall.

Och konsekvenserna av coronapandemin har verkligen varit stora. Svensk BNP sjönk med 8.6 % under andra kvartalet 2020. På årsbasis 2020 förutses ett BNP-fall med 4.8 %, sämsta siffran sedan 1940.

― Ekonomin har tvärnitat. De wipplashskadorna kommer vi få leva med länge, sa Carl Eckerdal.

För vissa industribranscher har våren varit extremt tung. Stål- och metallindustrin har tappat 23 % och den grafiska delen av pappersindustrin har tappat närmare 30%, något som delvis hänger ihop med strukturomvandlingen.

― Vi bedömer att det kommer ta flera år innan vi är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Det man också ska komma ihåg är att man brukar växa, vi har inte bra gått bakåt, vi har tappat tillväxt också, sa Kerstin Hallsten.

Under mars-april stod fordonsindustrin i princip stilla. Den produktion som skulle skett då skedde i stället under maj-juni, vilket kan tolkas som en återhämtning.

― Men det var mer som en studs tillbaka, därför bör man inte tolka försommarens siffror som en återhämtning, den kommer ta lång tid, sa Mats Kinnwall.

Samtidigt har vissa branscher gått bra, börsen har återhämtat sig och bostadspriserna fortsätter stiga. För många verkar det nog som om krisen ändå inte blev så djup.

― För den som väntar på att ramla ner i en isvak kan uppleva det som positivt när man istället ramlar ner i 10 gradigt vatten, sammanfattade Carl Eckerdal.

Vad innebär då det här för avtalsrörelsen?

Där var Anders Borg och industri-ekonomerna eniga.

― Produktivitetstillväxten är det som definierar vad vi har råd att ta ut, sa Anders Borg.

Kerstin Hallsten förtydligade:

― De svenska arbetskraftskostnaderna är bland de högsta i världen. Det är ett jättestort problem om produktivitetstillväxten växlar ned ytterligare. Detta kan inträffa om den allmänna globaliseringstrenden går i motsatt riktning efter krisen. Det är viktigt att förstå att vi befinner oss i en djup kris och att vägen framåt är kantad med stora risker. Det är då viktigt att företagen har god motståndskraft.

Mats Kinnwall underströk att det är industrins konkurrenskraft som är avgörande i kommande förhandlingar.

– Vi måste jämföra med vår omvärld och då vet vi att det är mycket måttliga kostnadsökningar i stora delar av våra konkurrentländer och det är det vi ska förhålla oss till. Vi får inte prisa ut oss som vi gjorde efter finanskrisen när det försvann 80 000 industrijobb. Då hade vi mycket högre kostnadsutveckling jämfört med våra konkurrentländer, sade Mats Kinnwall. 

Se webbinariet 

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in