Skriv ut

Allt du vill veta om batterier – och hur vi återvinner dem

Bara under de senaste tio åren har det skett en tjugofaldig ökning av batterimarkanden och nu växer den exponentiellt. Vad betyder EU:s batteriförordning för utvecklingen? Hur kan forskningen göra batterierna mer effektiva? Och hur ska alla dessa batterier återvinnas? Det var några av frågorna som avhandlades på onsdagens riksdagsseminarium, arrangerat av IKEM tillsammans med riksdagsledamöterna Marlene Burwick (S) och Marléne Lund Kopparklint (M).

På seminariet medverkade Marcus Martinsson, affärschef batterier, Stena Recycling och Daniel Brandell, professor i materialkemi på Uppsala universitet och föreståndare för kompetenscentret för batteriforskning ”Batteries Sweden”. Moderator var Andreas Strömberg, IKEM.

Snabbare tillståndsprocesser

Efter att Marlene Burwick (S) hälsat alla välkomna inledde Marcus Martinsson och berättade om hur Stena Recycling arbetar med återvinning och om hur viktigt det är att hålla isär olika restströmmar för att få en så effektiv återvinning som möjligt.

Enligt Marcus Martinsson är utvecklingen inom el- och hybridbilar till stor del driven av politik. Han tycker att EU:s kommande batteriförordning innehåller många bra delar. Exempelvis att inte göra skillnad på produkt och avfall är ett nytt grepp som är bra. Marcus Martinsson framförde att det är viktigt med regelefterlevnad, att både lagar tillämpas och att de måste följas upp. Det behövs också snabbare processer för tillstånd, något som alltid är angeläget, men som blir särskilt viktigt när marknaden växer exponentiellt.

Ökad batterianvändning

Daniel Brandell menade att batterianvändningen kommer att fortsätta öka, inte bara i bilar. Det beror på att batterier har många fördelar jämfört med andra sätt att lagra energi. De är skalbara, de kombinerar energi och effekt, de är relativt billiga och det finns redan en infrastruktur ‒ elnätet.

Daniel Brandell berättade att batterimarknaden just nu domineras av passagerarfordon, men att användningen inom marina transporter och flyg också är på gång. Att batterianvändningen ökar så snabbt kommer påverka arbetsmarknaden. Inom EU räknas det uppstå cirka 800 000 nya jobb kring batteriindustrin, inräknat fordonsindustrin och materialindustrin. I Sverige kommer det behövs ungefär 1 000 personer per år.

Mer forskning behövs

Det kommer också behövas mycket forskning och utveckling på olika batterityper. Detta eftersom alla batterityper har sina specifika fördelar men också sina specifika nackdelar. I andra applikationer än i fordon, till exempel vid lagring av solenergi, krävs inte samma energitäthet (att batterierna ska vara lätta i förhållande till hur mycket energi de lagrar).

I och med fokuset på fordonsindustrin dominerar litiumjonbatterier just nu eftersom de kan lagra mycket energi på liten yta. De är ungefär lika energirika som sprängämnen, skillnaden är att energin avges under kontrollerade former. Då krävs det att man vet man gör menade Daniel Brandell som också berättade att det hänt väldigt mycket inom forskningen. Samtidigt finns det fortfarande stor utvecklingspotential och väldigt spännande batterikemi att ägna sig åt.

Spännande efterföljande diskussion

Efter presentationerna blev samtalet livligt. Jens Holm (V), som är ordförande trafikutskottet, undrade vilka krav som borde ställas på producenterna för att öka återvinningen av batterier.

Marcus Martinsson menade att det idag är en djungel. Krav på elektroniskt pass från 2026 kan bli positivt eftersom det då skapas en koppling mellan produkt och återvinningsström.

Daniel Brandell menade att det är bra med höga återvinningskrav men att det finns en risk att det blir många låsningar till en enda teknik. Han menade också att det måste finnas incitament för återvinnare, alla batterier innehåller inte dyrt material som gör återvinningen lönsam.

Helena Gellerman (L), ville gärna höra talarnas tankar kring återvinning kontra återanvändning, om det inte är mer resurssnålt att återanvända. Hon undrade också hur återvinningsgraden kan öka, om det görs livscykelanalys på batterier samt vilken typ av kompetenser som behövs.

Marcus Martinsson menade att de system för insamling som nu finns har funnits under lång tid och är etablerade. Ibland kan det vara bra att vissa produkter som vi kasserar återanvänds i fattigare områden, men det kan också leda till miljöproblem längre fram.  

Daniel Brandell berättade att det finns mycket forskning om second life. ill exempel att använda bilbatterier till att lagra vindkraftsel. Han trodde dock mer på att använda bilbatterier för second life när de fortfarande sitter inne i bilen, men då behövs nya affärsmodeller så att bilens batterier kan bli en integrerad lagringsenhet i elsystemet.

Daniel Brandell berättade också att det görs mycket inom livscykelanalys, till exempel på Uppsala universitet och på Chalmers. När det gäller vilka kompetenser som behövs personer med varierande utbildningsnivå, från gymnasiet till disputerade forskare. År 2022 tar Uppsala in 30 personer på mastersprogrammet, de examineras 2024. Det räcker förstås inte för Sveriges behov.

Lotta Olsson (M) ville veta mer om batterier kontra vätgas, om bränsleceller är ett alternativ till batterier och i så fall i vilka applikationer. Hon undrade också hur de medverkande såg på materialfrågan och kopplingen till gruvverksamhet.

Daniel Brandell menade att båda teknikerna kommer behövas. Att det just nu är stort fokus på vätgas internationellt, men att man därmed inte ska tro att batterifrågan är löst. Det behövs forskning på bränslecell, men också fortsatt forskning på batterier. För tunga fordon som kräver mer energi och för flyg kan vätgas vara ett alternativ, även om Daniel också tror på små batteriflygplan för kortare inrikesresor. Särskilt i norra Sverige.

Markus Martinsson menade att vi inte ska ha för stora förhoppningar på återvunnet material. Om allt som tillverkas i dag samlas in så kommer det motsvara 1 % av nya material 2030. Full cirkulation kommer inte kunna uppnås förrän marknaden är mättad kring 2040.

Därefter var tiden för lunchseminariet slut. Marléne Lund Kopparklint (M), tackade alla inblandade och avslutade med orden - oerhört intressant!

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in