Skriv ut
Magnus Huss, IKEM
Magnus Huss, IKEM Foto: Bengt Säll

Det behövs ett ”samhällskliv”, annars riskerar Sverige att hamna efter i klimatomställningen

Just nu sätts många investeringsplaner för nya klimatneutrala industrianläggningar. Frågan är bara var i världen de kommer att placeras. Ska Sverige bli aktuellt som investeringsland måste bland annat lagstiftning reformeras och eltillgången säkras, det skriver ledare för nio stora industriföretag och IKEM i en gemensam debattartikel i Dagens Industri.

Bakgrunden är att Sverige satsar på att bidra till utveckling av teknik i Industriklivet och Klimatklivet, men att andra förutsättningar för klimatomställningen saknas. I debattartikeln lyfter företagsledarna att den grundläggande teknologin för omställningen oftast finns, men att de är osäkra på vilka åtgärder som är möjliga att genomföra och i vilken ordning de bör prioriteras. I princip alla vägar kräver politiska reformer. Därför behövs ett ”samhällskliv” i form av tydliga spelregler och moderniserad lagstiftning inom centrala områden.

Det här är de viktigaste områdena som behöver åtgärdas:

1. Säkerställ att det finns tillräckligt med fossilfri el i hela landet, till rimligt pris.

IKEM:s medlemsföretag använder idag ungefär 10 TWh (motsvarar hushållsel till Sveriges samtliga 2 miljoner villor). Redan i dag finns planer på elektrifiering som kommer kräva ytterligare 10-20 TWh, varav merparten i södra Sverige. Det behövs ett samhällslöfte som garanterar ökade eleffekter inom två år från det att ett industriföretag tagit ett investeringsbeslut. Det borde inte ta längre tid att få elförsörjningen säkrad än det tar att bygga själva anläggningen.

2. Snabbare miljötillstånd.

Miljöprövningar tar för lång tid och är administrativt svårarbetade. De måste effektiviseras så att det går snabbare och enklare att göra prövningen, utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven. Prövningen bör utformas på ett sätt som främjar investeringar som driver teknik- och metodutvecklingen mot minskad negativ miljöpåverkan.

3. Underlätta för både kemiindustrin och drivmedelsindustrin att använda bioråvara.

Det finns flera detaljregleringar som bromsar användningen av förnybara råvaror i våra industrier. Ett exempel är etanol som är en viktig baskemikalie. Den är i EU omgärdad av handelshinder som gör den onödigt dyr. Det gör att tillverkning av bioplast från etanol hamnar i Brasilien i stället för i Europa. Biogas är en annan intressant bioråvara som kan användas både till bränsle och som råvara till industrin. Styrmedel för användning av biogas behöver anpassas och kompletteras för att möjliggöra tillgång av biogas för både transporter och industri till konkurrenskraftiga priser.

4. Främja lagring och återvinning av koldioxid, det är viktiga vägar för industrin att nå klimatneutral produktion.

Klimatet kan inte vänta. Koldioxidlagring (CCS) är ett viktigt steg om vi ska nå klimatneutralitet snabbt. Genom att återvinna och binda koldioxid i produkter (CCU) kan vi minska behovet av ny råvara. I en utvecklad cirkulär ekonomi med slutna kretslopp av material förstärks klimatnytta och resurseffektivitet ytterligare.

5. Reformera avfallslagstiftningen.

Den nuvarande avfallslagstiftningen är gammal. Den togs fram i en tid då eldning av avfall var en strategi för att få bort sopbergen. Idag handlar det om att sluta kretsloppen. Avfallslagstiftningen måste göras om så att allt material kan användas som råvara när det är tekniskt möjligt.

6. Sätt som mål att industriell restvärme ska värma våra samhällen.

Redan idag gör industriell restvärme en stor nytta i fjärrvärmenäten men mycket går fortfarande till spillo. Senast det utreddes 2009 gjordes bedömningen att 3 TWh outnyttjad restvärme skulle kunna minska behovet av andra bränslen. Det finns platser i landet där kommuner byggt, eller planerar att bygga, biobränslepannor samtidigt som det finns närliggande industrier som värmer havet med sin restvärme. Här behövs en helhetssyn, effektiv återvinning måste alltid ha högsta prioritet.


Debattartikeln är underskriven av Peter Mörtlund, vd Boliden Bergsöe, Anders Fröberg, vd Borealis Sverige och styrelseordförande IKEM, Magnus Ohlsson, vd Cementa, Peter Kihlgren, vd Kemira Kemi, Jesper Thomassen, vd Nordic Sugar, Bo Askvik, vd och koncernchef Nynas

Jan Secher, CEO Perstorp Holding, Magnus Heimburg, vd Preem, Ylwa Alwarsdotter, vvd SEKAB samt Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM.

Här kan du läsa hela debattartikeln på Dagens Industri


Bakgrund

I debattartikeln föreslås ett Samhällskliv, sedan tidigare finns

Industriklivet, som ger ekonomiska bidrag till förstudier, forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt samt investeringar för åtgärder som bidrar till att minska industrins utsläpp av växthusgaser eller bidrar till permanenta negativa utsläpp, samt strategiskt viktiga insatser inom industrin som bidrar till klimatomställningen i övriga samhället.
Energimyndigheten: Industriklivet 

Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.
Naturvårdsverket: Klimatklivet 

Inget av ovanstående kliv löser de samhällsproblem som också behöver åtgärdas om de globala företagens klimatinvesteringar ska hamna i Sverige.

Vill du ha information om vilka tekniker och strategier industrin planerar att använda för att åstadkomma reduktionen av klimatgaser? Totalt rör det sig om 40 procent av Sveriges klimatutsläpp?

Läs mer i den här rapporten från Material Economics

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in