Skriv ut
Håkan Kihlberg, Perstorp
Håkan Kihlberg, Perstorp

Ökat intresse för att använda koldioxid som råvara – Perstorp projekterar världens största CCU anläggning

Utsläppen av koldioxid påverkar klimatet och behöver minskas. I allt fler industrier sker nu utveckling kring nya processer som kan minska utsläppen. En möjlighet är att använda koldioxiden som råvara för att bygga kemikalier för att på så sätt minska både utsläpp och användningen av fossila råvaror. Till exempel driver Perstorp ett projekt som kan minska utsläppen med 500 000 ton koldioxid per år.

Vid ett seminarium på Ingenjörsakademin den 18 mars redovisades forskning, teknik och projekt som kan minska utsläppen av koldioxid genom att den används i stället för att släppas ut.

Flera olika nya tekniker för processerna finns tillgängliga. Ny förbränningsteknik kan göra avskiljningen av koldioxid billigare. Nya katalysatorer kan minska kostnaderna för att använda koldioxiden. Ny bioteknik kan nyttja solljus och koldioxid för att låta bakterier producera kemikalier. I flera teknikområden är tekniken nu mogen för införande och kommer kunna användas när styrmedel och marknad gör affären lönsam. Seminariet samlade en rad experter inom forskning och näringsliv för att ge en samlad bild av möjligheter och utmaningar.

Perstorp presenterade Project Air, där metanol ska produceras med koldioxid och andra restströmmar, biogas och el som råvaror. Projektet kommer minska utsläppen med 500 000 ton koldioxid per år – nästan lika mycket som utsläppen från svenskt inrikesflyg. Metanolen kommer sedan användas i Perstorps produktion av kemikalier. Samarbetspartner i projektet är även Fortum och Uniper.

― När projektet är genomfört återvinner vi koldioxid som skapas i vår produktion i Stenungsund och kommer förse kunder som tillverkar färger, möbler, rengöringsprodukter med mera med hållbara insatskemikalier. På så sätt minskar vi våra egna utsläpp dramatiskt och gör vi det möjligt för många branscher att tillverka mer hållbara produkter, säger Håkan Kihlberg, projektledare på Perstorp.

Produktion kommer kräva både att en av världens största elektrolysanläggningar som kan producera vätgas byggs och sätts i drift i Stenungsund och att biogasproduktion och distribution i Sverige ökar med 50 procent.

―  Vi ska bygga världens största enhet för att fånga och använda koldioxid, så kallad Carbon Capture and Utilization och öppna 2025, säger Håkan Kihlberg.

De största utmaningarna nu är att lösa finansieringen och få ett konkurrenskraftigt pris på biogasen. Men också tekniska utmaningar finns, t.ex.  kring hur avloppsvatten kan användas för att göra vätgas.

― Det bubblar av idéer och mycket av tekniken är mer mogen än vad som är allmänt känt. Att använda koldioxid för att göra produkter är inte science fiction. Island öppnade sin första kommersiella anläggning för tio år sedan, säger Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på IKEM.

På chatten kopplad till seminariet diskuterades möjligheterna intensivt. Ett återkommande tema var spekulationer om vad klimatpolitiken kommer betyda för marknaden av kolatomer i framtiden. Kemi- och materialbranscherna är beroende av kolatomer för sina produkter. De kommer, till skillnad från till exempel stålindustrin, behöva kol även i en framtid med minskad användning av fossila råvaror. Konkurrensen om kolatomer kan göra att koldioxid då blir en attraktiv råvara.

― Av chatten är det tydligt att personer insatta i kemiindustrin gör bedömningen att vi går emot en marknad när koldioxid behövs för att få tillgång till kolatomer, medan övriga är mer oroliga för utsläppen av koldioxid.

Det här är något som inte är självklart för den som inte är insatt i grundläggande kemiska processer. Kemi- och plastindustrin måste bli bättre på att förklara att kol behövs i samhället, men att utsläppen ska försvinna.

― Vi måste nyansera debatten i samhället genom att förklara att mycket av tekniken redan finns för att sluta kolkretsloppet. I andra fall kan vi behöva öka forskningen. Går vi mot en marknad när kolatomer är bristvara behöver mycket offentlig forskning och innovation ställas om, säger Nils Hannerz.

Här kan du se seminariet i efterhand 

Mer om Perstorps projekt projekt 

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in