Skriv ut

Utskrift

Skriv ut

Plastindustrin i Sverige är inga dinosaurier – vi ligger i framkant

Forskare vid Lunds universitet har tittat på investeringstrender inom plastindustrin under det senaste decenniet (mellan 2012 och 2019). De anser att den ökade plastproduktionen globalt låser in oss i ett djupare i beroendet av fossila resurser. Det stämmer inte!

Däremot har artikelförfattarna en poäng i att politiken koncentrerat sina åtgärder på att byta ut fossila bränslen mot biobaserade. Att byta ut fossila råvaror mot biobaserade i till exempel plast har inte varit lika intressant, något som vi från branschen påpekat ett antal gånger. För att plastföretagen ska kunna ställa om krävs nämligen antingen en acceptans för att betala ett högre pris från andra industrigrenar som använder plasten i sina produkter, eller så krävs samma villkor när bioråvaror används i industrin som när den används till bränslen.

Samtidigt kan vi från plastindustrin förstå politikens fokus på bränslen, det mesta fossila går ju till den sektorn. Bara några procent används till plast och den användningen minskar i sig beroendet av fossila råvaror. Skulle vi ersätta dagens användning av plast i Europa med andra material (där det är möjligt) så skulle vikten på produkterna öka med cirka 274 procent. Utsläppen av växthusgaser skulle öka med 61 procent. Dessutom är plasterna viktiga för övergången till förnybar energi genom användningen i vindkraftverk, solpaneler och elfordon.

Därför borde vi fokusera på att öka återvinningen och användningen av alternativa råvaror.

Och det är precis vad som händer i Sverige just nu.

I Motala bygger den svenska plastbranschen världens största och modernaste anläggning för mekanisk plaståtervinning – Site Zero. Med den fördubblas kapaciteten och tredubblas antalet plastsorter som kan återvinnas. Vi skapar vi förutsättningar för att ta hand om och återvinna alla plastförpackningar från svenska hushåll. Första etappen kommer att stå färdig 2023.

Men det behövs även annan teknik. Borealis i Stenungsund satsar på kemisk återvinning av plast. Då blir kvalitén på plasten lika bra som för den som tillverkas direkt från fossil eller biobaserad råvara. Kemiskt återvunnen plast kan därför användas inom alla områden, även i produkter som används till livsmedel och läkemedel. Målet är att ha en anläggning på plats 2024. För en tid sedan inledde företaget även tester med att ta in bioråvara i sin kracker. Företaget Perstorp ska fånga in koldioxid vid fabriksskorstenen vid anläggningen i Stenungsund och omvandla den till återvunnen råvara.

På Europanivå stödjer plastråvaruproducenterna (PlasticsEurope), som IKEM är en del av, EU:s ambition att bli klimatneutral till 2050, vilket bidrar till de globala klimatmålen i Parisavtalet.

För att det ska bli möjligt anser den europeiska plastbranschen att vi måste gå över till en cirkulär ekonomi och att kraften i innovation och teknik måste utnyttjas, att både återanvändning och återvinning måste öka. Fler produkter måste bli återvinningsbara och återvinningstekniker måste utvecklas.

Precis det som nu händer i Sverige, händer därför även på Europanivå. Enligt PlasticsEurope sker en betydande ökning av planerade investeringar i kemisk återvinning: från 2,6 miljarder euro 2025 till 7,2 miljarder euro 2030 med 44 planerade projekt i 13 EU-länder.

De europeiska plastråvaruproducenterna anser att arbetet med att uppnå klimatneutralitet kräver politik och lagstiftning som främjar kemisk återvinning, harmoniserad insamling och mekanisk återvinning, samtidigt som det stimulerar investeringar och ökad efterfrågan på återvunnen råvara. Däremot motsätter man sig begränsningar av plastanvändningen.

Mer information:

Ny teknik möjliggör ett steg närmare kemisk återvinning av plast i Sverige 

Första testet med förnybar råvara i Borealis kracker i Stenungsund 

PlasticsEurope views on EU Climate Neutrality 

Chemical Recycling in Brief 

Lägesrapporten presenteras de framsteg som gjorts av PlasticsEuropes medlemmar tillsammans med värdekedjan 

Plasticseurope.org/Climate

Plasticseurope.org/Circularity

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in