Skriv ut
Nils Hannerz, IKEM
Nils Hannerz, IKEM Foto: Bengt Säll

Så ser vi till att gröna industriella investeringar hamnar i Sverige!

Idag arrangerade Hållbar Kemi 2030 och Klimatledande Processindustri ett mycket intressant webbinarium om de industriella investeringar som krävs för att nå klimatmålen. Perstorp berättade om Project Air och IKEM redovisade vilka planer som finns för att nå klimatmålen hos de kemiföretag som står för 40 procent av Sveriges koldioxidutsläppen.

EU har beslutat om den gröna given, tillväxtstrategin som ska göra EU klimatneutralt till 2050. Den svenska staten stärker forskning- och innovationsområdet. Vad krävs för att de stora investeringarna, som krävs för att nå klimatmålen, hamnar i Sverige och då helst i Västsverige? Det var temat för Hållbar Kemi 2030 och Klimatledande Processindustris webbinarium.

Nils Hannerz, IKEM, inledde med att presentera en rapport om vad är det som är på gång inom den industri som IKEM representerar. Han berättade att alla företag tänker ställa om och vara klara tid 2045 och att det redan nu finns konkreta planer som kan minska utsläppen från fossil råvara med 85 procent.

För att det ska vara möjligt att nå målet krävs flera olika strategier till exempel elektrifiera, koldioxidavskiljning, förnybara råvaror, cirkulära flöden och att restvärmen från industrin tas tillvara.

Alla strategier kräver investeringar och/eller ger högre pris på produkterna. Fördelen är att många övergångar kan ske stegvis och att fabrikerna kan återanvändas vilket blir billigare än om allt skulle byggas nytt. Företagen som ställer om tar en risk och därför behövs stöd. Det kommer även krävas ändringar i lagar och regler.

Sebastian Marx, SMAPP, gav en kort överblick om hur företag kan hitta fram och få EU- finansierings. Han poängterade att det inte räcker med att ha idéer om tekniska lösningar, för att vara framgångsrik måste man också ha koll på policybakgrunden för respektive finansiering. EU ger bara finansierartill projekt som leder mot unionens mål.

Sebastian beskrev loopen för EU-processen, från mål, genom lagstiftning, finansieringsprojekt och så från början igen. Han poängterade att det är viktigt att hålla koll på när program lanseras, rigga projekt innan dess och att skaffa sig kunskap om hur de enskilda programmen fungerar för att kunna gå in i programmen i rätt fas och pitcha sina idéer i rätt forum.

Han sa också att det går att  påverka kommandepolicy och kommande utlysningar. EU har inte så många anställda, de är tacksamma för konkreta lösningar. Måste även pitcha på nationell nivå och även andra. Vässa teamet.

Oleg Zastenker, Business Sweden, berättade om hur Business Sweden arbetar både med att öka svenska företags export och med att identifierade stora aktörer i världen och locka dem att investera i Sverige.

Business Sweden finns på 40 marknader runt om i världen. Ofta är inte Sverige det självklara investeringslandet och då är en uppgift för Business Sweden att presentera svenska styrkor. Som ett exempel nämnde han Northvolt som gjort som investerings utifrån parametrar som billig el i norra Sverige, statliga bidrag, bra logistik, hög nivå automation samt lång industriell erfarenhet.

Håkan Kihlberg, Perstorp Group, presenterade Project Air som precis gått vidare till nivå två med sin ansökan till EU Innovationsfond tillsammans med Fortum och Uniper

Perstorp har ett beslut om att bli en klimatneutral industri och är anslutet till Paris-avtalet. När anläggningen för återvinning av koldioxid står klar kommer den kunna producera 200 000 ton fossilfri metanol, vilket ger en koldioxidminskning om 500 000 ton (motsvarande svenska inrikesflyget).

För att projektet ska lyckas krävs dels hjälp med finansiering, men också en rejäl ökning av tillgång på biometan. Kemiindustrin är intresserade av att använda kolet i biometanen som byggsten i sina produkter, inte som bränsle. Det kan kräva ändringar i systemet med skattesubventioner som nu bara gäller bränsle.

Håkan Kihlberg berättade också att Perstorp haft hållbara produkter ute i tio år. Det finns ett stort intresse, men betalningsviljan är obefintlig. Därför behövs det investeringsstöd och övergångsstöd.

Mikael Nordlander, Vattenfall, berättade om vad han såg som framgångsfaktorer för Hybrit. Projektet, som startade 2016, går ut på att byta kol mot vätgas inom stålindustrin. Det ska vara klart 2045 och då kommer utsläppen av koldioxid i Sverige minska med 10 procent och Sverige kommer vara längst fram i världen inom stålindustrin.

För att nå dit har företagen arbetat med ett back-casting perspektiv. Något som underlättat är att alla tre företagen hade en snarlig världsbild, de hade bestämt sig för att bli klimatneutrala 2045.

För att projekt ska bli framgångsrika måste de synka med företagens investeringscykler så att kapitalförstöringen minimeras. Det måste finnas en grundmurad tro på affären, men konventionella marknadsanalyser funkar inte. Stöd är viktiga, men företagen får inte låta dem styra. De ska minska risken, inte vara grund för affärsmodell.

Mikael Nordlander menade också att politiken måste hänga med och tänka nytt nu när industrin gör distruptiva förändringar. Då krävs mer än när innovationerna skett inkrementellt. 

Kemiindustrin - svåraste utmaningen - lång värdekedja. Möjlighet att absorbera kostanden, men svårt att få kedjan att hänga ihop.

Moderator för seminariet var gör Elin Hermansson, projektledare Hållbar Kemi 2030.

Webbinariet går att se i efterhand här 

Ta del av rapporten om omställningen till klimatneutral industrin här 

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in