Skriv ut

Utbyggnaden av yrkesvux måste spegla hela arbetsmarknadens behov

Takten i utbyggnaden av yrkesvux är imponerande. Men utbyggnaden måste spegla hela arbetsmarknadens behov. Allt tyder på att tydligare statlig styrning måste till för att så ska bli fallet, skriver Svenskt Näringsliv tillsammans med IKEM och tolv andra branschorganisationer i en slutreplik i Altinget.

Staten ska stå för 70 procent av finansieringen av yrkesvux 2021 och regeringen har utlovat att öka statens finansieringsgrad till 100 procent under 2020. Mot den bakgrunden är det rimligt att staten ställer krav på att yrkesvux speglar hela arbetsmarknaden. Det är kontentan av den debattartikel i Altinget som bland annat Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på IKEM, skrivit under.

Enligt Svenskt Näringslivs Resultatanalys för yrkesutbildningen är andelen elever som läser utbildningar inom barn- och fritid och vård- och omsorg hela 70 procent – trots att dessa sektorer endast samlar 40 procent av alla sysselsatta.

Och även om kommunerna står inför mycket stora rekryteringsutmaningar drabbas också andra sektorer. För att ta ett exempel: 2035 kommer Sverige sakna 110 000 gymnasialt yrkesutbildade inom teknik och tillverkning.

Svenskt Näringsliv och branscherna menar därför att utbyggnaden av yrkesvux måste spegla hela arbetsmarknadens behov. Därför behövs tydligare statlig styrning, men också ett nära samarbete mellan näringsliv och kommun, lokalt och regionalt.

Läs slutrepliken här 

Läs Svenstk Näringslivs och branschorganisationernas debattartikeln om Yrkesvux här 

Läs SKR:s svar på debattartikeln här

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in