Skriv ut

Skatt på engångsprodukter

I den så kallade Januariöverenskommelsen mellan riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna, står att en avgift/skatt på engångsartiklar ska införas från budgetpropositionen 2021. Vid regeringssammanträdet den 12 september 2019 beslutades att en särskild utredare skulle utreda hur en miljöskatt på engångsartiklar kan utformas och att nödvändiga författningsförslag skulle presenteras.

Syftet med en sådan skatt skulle främst vara att understödja en övergång till en mer resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi samt minska de negativa miljöeffekterna av engångsartiklar som orsakar nedskräpning.

I augusti 2020 överlämnade utredningen sitt betänkande Skatt på engångsartiklar (SOU 2020:48) till regeringen och i slutet av september skickades förslaget ut på remiss till 30 december. Förslaget är att det införs en skatt på engångsartiklar i form av muggar och livsmedelsbehållare. Skatten är 5 kronor per mugg och 7 kronor per livsmedelsbehållare. Avdrag får göras för muggar och livsmedelsbehållare med ett lågt plastinnehåll. Vid högst 1 procents plastinnehåll får avdrag göras med 4 kronor för muggar och 5 kronor för livsmedelsbehållare. Vid högst 10 procents plastinnehåll får avdrag göras med 2 kronor för muggar och 3 kronor för livsmedelsbehållare.

IKEM har tillsammans med andra berörda branschorganisationer haft möte med utredningen under dess arbete. Svenskt Näringslivs skattejurist Robert Lönn medverkade som expert i utredningen.

IKEM:s kommentarer på skatteförslaget

IKEM har svarat på remissen och i vårt remissvar avstyrker vi förslaget på skatt eftersom skatten inte uppfyller målsättningen enligt uppdraget.

  • Skatten skulle inte bli ett ändamålsenligt styrmedel för att understödja en övergång till en mer resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi.
  • Den är inte heller ett bra styrmedel för att minska nedskräpningen eftersom den inte leder till beteendeförändringar gällande nedskräpning.
  • Dessutom finns det redan styrmedel för nedskräpning.
  • Det är inte heller säkert att skatten kommer att minska användningen av engångsartiklar eller förebygga avfall och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.

Vi avråder regeringen från att införa den föreslagna skatten eftersom den skulle vara kontraproduktiv.

Branschen ställer redan om till en mer cirkulär och resurseffektiv hantering inom denna del av livsmedelshanteringen och skatten snarare hindrar än stödjer detta arbete. Dessutom är redan en rad politiska initiativ på gång för att skapa en resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi. Bland annat har regeringen presenterat den s.k. bokstavsutredningen (M 2019:A) om hur engångsplastdirektivet ska införlivas i svensk rätt. Här finns flera åtgärder för muggar och livsmedelsbehållare. Som Engångsartikelutredningen själv konstaterar är det olämpligt att flera styrmedel träffar samma produkt.

Vi anser att nyttan med engångsprodukter i plast inte har beaktats i tillräckligt hög grad.

Inte heller har alla användningsområden uppmärksammats. Engångsartikelutredningen skriver visserligen att förpackningar i plast fyller viktiga funktioner framför allt när det gäller säker förvaring och transport av livsmedel, och att plastförpackningar många gånger förhindrar matsvinn eftersom maten håller längre. Däremot har man missat andra viktiga aspekter som att muggar och livsmedelsbehållare i plast är resurseffektiva eftersom de kan tillverkas tunna med lite material. En fördel för plasten gentemot andra material blir därför staplingsbarheten som leder till transportoptimering i både volym och vikt. Staplingsbarheten maximerar också arbetsutrymmet i exempelvis restaurangköket eller delikatessdisken både före, under och efter användning. En annan fördel med plasten är att den kan vara genomskinlig. Ett område som utredningen missat är hälso- och sjukvården där plastmuggar fyller en viktig funktion genom att de är resurseffektiva och hygieniska. Det går åt lite material per mugg och staplingsbarheten minimerar utrymmesbehovet.

Vi anser att Engångsartikelutredningen inte har varit materialneutrala utan har särbehandlat plasten på ett negativt sätt.

Enligt Kommittédirektivet skulle utredningen utreda hur en miljöskatt på engångsartiklar kan utformas och skatten skulle bland annat omfatta engångsartiklar som innehåller plast men även andra material som inte är fullständigt biologiskt nedbrytbara och leder till nedskräpning och andra negativa miljöeffekter. Engångsartikelutredningen har dock bara fokuserat på plast och vi anser att skälet till detta inte är välunderbyggt.

Konsekvensbedömningen har helt missat att det finns företag som tillverkar muggar och livsmedelsförpackningar i Sverige och som därför synnerligen skulle påverkas av skatten.

Man belyser inte heller den viktiga användningen av muggar inom hälso- och sjukvården. Där är det inte möjligt att byta ut till flergångsprodukter pga. hygienaspekter och smidighet.

  • Vi konstaterar därför att den föreslagna skatten inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att uppnå den angivna målsättningen i uppdraget till utredningen.

Om regeringen går vidare med utredningens förslag på skatt är motivet bara att fylla statskassan, inte att värna miljön. Skatten riskerar därför att undergräva förtroendet för både skatteinstrumentet och politiken. Skatten kommer att leda till att Sverige backar i utvecklingen mot en mer cirkulär och biobaserad ekonomi för plasterna. Den skickar också en signal till näringslivet att det inte lönar sig att vara proaktiv.

Länk till hela vårt remissvar där vi utvecklar våra argument ytterligare 

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in