Skriv ut

Hur stärker vi Sveriges roll som kunskapsnation och hur bidrar vi samtidigt till industrins hållbarhet i kommande forskningsproposition?

Den kommande forskningspropositionen och företagens behov var i fokus när IKEM arrangerade riksdagsseminarium tillsammans med riksdagsledamöterna Betty Malmberg, (M) och Mattias Jonsson, (S). Det är högt tryck på innovationsfrågorna nu, både i Sverige inför FoU-proppen och i EU. Därför är det viktigt att lyfta fram våra medlemmars behov, säger Nils Hannerz, som var moderator för seminariet.

Först ut bland talarna var Helene Derand, forskningschef , Perstorpsom berättade om hur företaget tänker kring utvecklingen av nya produkter.

Helene berättade att Perstorp ser det som en affärsfördel att utveckla nya hållbara kemikalier. Samtidigt ska man vara medveten om att det tar lång tid och kostar mycket pengar att få ut en ny kemikalie på marknaden. Det är först när företaget är i fasen av stor produktion som man tjänar pengar. För kunderna kan det även vara en utmaning att byta till en ny kemikalie. Den måste därför ha lika bra tekniska egenskaper som den som ska ersättas. Och den får inte vara dyrare.

Ett exempel på hur Perstorp arbetar med hållbarhet är utvecklingen av Pevalen, en mjukgörare för plast som kan ersätta nuvarande ftalater.  Just nu utvecklas en biobaserad version enligt massbalansmetoden, dvs att man succesivt byter till mer biobaserade eller cirkulära råvaror. I dagsläget kommer viss del av molekylen i den nya mjukgöraren från biogas, en del kommer fortfarande från naturgas.

En av Perstorp AB:s fyra forskningsenheter ligger i Perstorp. Företaget samverkar med universitet, kunder och forskningsinstitut och man har även EU-samarbeten. Det som styr vilka man väljer att samarbeta med är vilken kompetens de besitter.

Helens medskick till politikerna var: Sverige kan inte vara bra på allt – satsa på vissa områden.

Olov Öhrman, forskningschef Preem, var nästa talare. Han berättade att Preems raffinaderi i Göteborg är etta i världen när det CO2-effektivitet, det vill säga minst koldioxid per producerad enhet. Lysekil ligger på fjärde plats. Företaget anser ändå att man måste bli effektivare.

För att kunna producera mer biobaserade produkter tittar Preem på olika råvaror som ligninpulver, ligninolja och pyrolysolja från sågspån. Det finns alltså flera värdekedjor från skogsråvara, därför är det viktigt att identifiera och satsa på sådana som ger mycket drivmedel och stor reduktion. Eftersom alla gröna råvaror innehåller syre som tas bort med hjälp av väte är även förnybar vätgas viktig för omställningen.

Preem har olika sätt att stötta forskningsprojekt, med stödjebrev och egen tid, men även ekonomiskt om det upplevs som viktigt för företagets mål om att producera mer biobaserade produkter.

En utmaning för Preem är att det i dag inte finns resurser för långtidstester i Sverige. RISE kan till exempel inte anställa personal för att köra tester skiftgång under tre månader och sedan inte kunna använda dem.

Olovs medskick till politikerna var: Det kommer kosta mycket att ställa om. Satsa på försök i större skala och på förnybar vätgasproduktion.

Christian Sandström, Docent i innovation vid Chalmers och Ratio talade om stöd och hinder för innovationer. Han menade att det kan vara mycket mer givande för innovationssystemet att försöka undanröja hinder än att satsa på att stötta olika projekt, men att det kan vara en utmaning att förändra systemen.

Christian lyfte även fram att vi verkligen behöver nya företag i Sverige. Under perioden 1950-2005 har inga nya arbetstillfällen skapats inom privat sektor i Sverige. Industri har blivit mer produktiv men inte gett några nya jobb.

Frågan är därför om svenska forskningssatsningar ger utdelning i innovationer som kan leda till nya arbetstillfällen? Som svar på det lyfte Christian fram att bara 6 procent av patenten i Sverige kommer från universitet och att studenter lyckas bättre än forskare när det gäller att skapa nya företag.

För att nå framgång behöver vi därför titta på vilka hinder som finns för utvecklingen och då är bland annat bristen på tekniker är ett reellt problem. Vi har haft en övertro på akademisk kunskap.

Christians medskicka till politikerna: Ur universitet och högskolor behöver det komma kompetenta människor som företagen kan samarbeta med.

Här är hela Ratios rapport Innovationspolitik för tillväxt 

Här kan du läsa ett sammandrag av Ratios rapport  

 

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in