Skriv ut

De nya reglerna om korttidspermittering

Korttidspermittering innebär att arbetstagare tillfälligt minskar sin arbetstid med 20, 40 eller 60 procent. Under maj – juli kan arbetstiden också minskas med 80 procent. Staten tar 75 procent av kostnaden och därutöver delar arbetsgivaren och arbetstagaren lika på kostnaderna.

De nya reglera om korttidspermittering bygger på vad Regeringen aviserade den 16 mars 2020 och gäller för ekonomiskt stöd som lämnas under perioden den 16 mars till och med den 31 december 2020. Den 14 april meddelade regeringen att systemet förstärks ytterligare så att arbetstiden kan minskas med upp till 80 procent. Ansökan görs till Tillväxtverket.

De nya reglerna innebär att enskilda arbetsgivare som drabbas av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas genom andra tillgängliga åtgärder ska kunna få stöd under begränsade perioder.

Stödperiod och minskning

Stöd kan ges under 6 månader, med möjlighet till förlängning med 3 månader. Därefter inträder en karens om 24 månader innan företaget kan få stöd igen.

Arbetstidsförkortningen och löneminskningen kan ske i tre (fyra*) steg:

  • Arbetstidsminskning med 20 procent och löneminskning med 4 procent
  • Arbetstidsminskning med 40 procent och löneminskning med 6 procent
  • Arbetstidsminskning med 60 procent och löneminskning med 7,5 procent
  • *Under perioden 1 maj – 31 juli kan arbetstidsminskning göras med 80 procent och löneminskning med 12 procent

Statligt stöd kan ges för månadslöner upp till högst 44 000 kronor. Med månadslön menas löner och andra ersättningar som står i direkt relation till utfört arbete. För arbetstagare med en högre lön kommer det statliga bidraget att räknas på 44 000 kronor. Arbetsgivaren ansvarar för eventuell överskjutande del.

Krav på lokalt avtal med facket

För att ha rätt till stöd – förutom att villkoren är uppfyllda – krävs att det finns ett centralt kollektivavtal. Vi har träffat centrala avtal med alla våra motparter, det vill säga IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Ledarna.

KOLLEKTIVAVTAL: ÖVRIGA AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER - AVTAL GÄLLANDE KORTTIDSARBETE MED STATLIGT STÖD

Det krävs att arbetsgivaren ingår ett lokalt kollektivavtal med facket om arbetstidsminskning och vilka arbetstagare som omfattas av korttidspermitteringen. Vi har tillsammans med våra motparter IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Ledarna, tagit fram en partsgemensam mall till lokalt avtal som ni kan använda.

ARBETSGIVARGUIDEN - STÖD FÖR ARBETSGIVARE: MALL FÖR LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM KORTTIDSPERMITTERING

Ansökan till Tillväxtverket

Ansökan görs till Tillväxtverket, som även hanterar utbetalning av stödet. Tillväxtverket uppdaterar sin information löpande.

Först får arbetsgivaren beslut om ett preliminärt stöd. Efter godkänt stöd är arbetsgivaren skyldig att inom en tid som Tillväxtverket bestämmer göra en avstämning för att fastställa slutligt stöd. Avstämning görs runt fyra månader efter att stödet börjat betalas ut.

Stödet kan korrigeras om stödets omfattning inte motsvarar det verkliga behovet arbetsgivaren har. Arbetsgivaren kan både bli återbetalningsskyldig och ha rätt till ett större stöd.

Kostnadsfördelningen

Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid med 60 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor.

Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren med 52,5 procent - från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter - till 20 425 kronor. Dvs vid utgångspunkten om 60 procent arbetstidsminskning minus 52,5 procent blir de 7,5 procent som arbetsgivaren betalar.

Staten står för resterande del av kostnaden - det vill säga 19 350 kronor - som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Regeringens tabell visar hur kostnaderna fördelar sig.

Nivå

Arbetstids­minskning

Löneminskning

Arbetsgivare

Stat

Arbetsgivarens minskade arbetskraftskostnader 

1

20

4%

1%

15%

-19 %

2

40

6%

4%

30%

-36 %

3

60

7,5%

7,5%

45%

-53 %

4*

80

12 %

8 %

60 %

-72 %

* Under perioden den 1 maj – 31 juli 2020 är det möjligt att minska arbetstid med 80 procent och lön med 12 procent. Reglerna träder i kraft den 1 juli 2020

Fakta: Krav för att beviljas statligt stöd

TILLVÄXTVERKET: INFORMATION OM KORTTIDSPERMITTERING

  1. Arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter

Tillfälliga svårigheter

Stöd får bara ges till arbetsgivare som är långsiktigt konkurrenskraftiga. De ekonomiska svårigheterna ska vara tillfälliga och övergående och ska inte vara en följd av normala svängningar i konjunkturen. Arbetsgivaren får ge in underlag som visar detta. Vad som ska bifogas ansökan anges i en förordning och kommer att framgå av information på Tillväxtverkets hemsida. Det handlar om att ge in statistik och nyckeltal rörande lönsamhet och annat som visar en trend som har varit under en viss tid.

Allvarliga svårigheter

Händelser som ligger inom normal affärsrisk och de krav på anpassning som företag möter på globala marknader ska inte ge rätt till stöd. Det ska finnas ett betydande behov av arbetstidsförkortning. Det kan det göra om arbetsgivaren skulle vara tvungen att genomföra omfattande uppsägningar om något stöd inte lämnas.

Ett riktmärke kan vara om behovet av arbetstidsförkortning omfattar 1/3-del av arbetstagarna när arbetstidsminskningen är 20 procent. Om behovet understiger riktmärket kan arbetsgivaren motivera varför svårigheterna ändå ska betraktas som tillräckligt allvarliga.

  1. De ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll

Svårigheterna måste vara externt betingade och vara orsakade av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll. Det kan vara plötsliga fall i global efterfrågan, begränsningar i arbetsgivarens tillträde till viktiga marknader – till exempel genom införande av tullar eller andra handelshinder – eller störningar i leveranser av viktiga insatsvaror. Det kan också handla om plötsliga natur- eller väderhändelser samt andra exceptionella störningar.

  1. De ekonomiska svårigheterna hade inte rimligen kunnat förutses eller undvikas

De ekonomiska svårigheterna ska inte ha kunnat förutses eller undvikas. En allmänt väntad nedgång i konjunkturen eller andra förutsebara marknads- eller produktionsstörningar bör inte ge rätt till stöd. Verksamhetens karaktär är utgångspunkten för bedömningen. Normala växlingar i säsongsbetonade verksamheter till exempel turismnäringen, ger inte rätt till stöd i normalfallet. Tullar och andra handelshinder kan vara oförutsedda, men också konsekvenser av kända motsättningar eller utdragna processer. Interna problem eller strategiska felbeslut berättigar inte stöd. Om detta sammanfaller får man avgöra vad som är huvudorsaken.

  1. Arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft

Arbetsgivaren ska ha använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaderna för arbetskraft. Det kan handla om att ändra i skiftläggningen och uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk. Konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal kan det handla om. Skulle någon av dessa vara verksamhetskritisk funktion så får arbetsgivaren motivera det i diskussionen med facket. Det finns inte något krav på att säga upp anställda.

  1. Begränsning vid obestånd med mera

Stöd bör inte lämnas till arbetsgivare som vid tidpunkten för ansökan är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd.

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in