Industrins förutsättningar inför avtalsrörelsen

16 juni, 2022

#Avtal2023
Arbetsgivarguiden

Svensk industri är motorn för hela näringslivet – och det är industrins internationella konkurrenskraft som avgör vilka löneökningar Sverige kan bära. Nu går startskottet för avtalsrörelsen 2023.

”Svensk industri verkar på en global marknad och läget i omvärlden har därför stor betydelse. Höga energipriser och flaskhalsar som blockerar värdekedjorna skapar stora utmaningar för företagen”, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna, på en pressträff tillsammans med IKEM – innovations- och kemiindustrierna.

De två arbetsgivarorganisationerna företräder bas- och processindustrin och är med och sätter industrins märke – ett kostnadstak för löneökningarna på svensk arbetsmarknad. Tillsammans representerar de bägge arbetsgivarorganisationerna 2 400 företag med 160 000 anställda. Under avtalsrörelsen för 2023 kommer arbetsgivare och fack att förhandla om löner och arbetsvillkor för 2,2 miljoner löntagare i 450 avtal. I december kommer industrins parter att växla krav och under våren – senast den 31 mars 2023 – sätts märket för resten av arbetsmarknaden.

”Industriavtalet har inneburit en stabilitet för svensk ekonomi, det ger långsiktighet och har klarat många kriser. Det har hjälpt Sverige att behålla konkurrenskraften över tid. Det är därför nu viktigt att diskutera de ekonomiska förutsättningarna inför kommande avtalsrörelse 2023. Industriavtalet är grunden för en väl fungerande lönesättning och det är den internationella konkurrenskraften som ska avgöra vad avtalet ska landa på”, säger Per Hidesten.

Avtalsrörelsen kommer att ske i en miljö av höga arbetskraftskostnader relativt omvärlden, en nedväxling i produktivitet i Sverige och euroområdet under det senaste decenniet och betydligt svagare tillväxt i Sverige och världen under 2022 och 2023.

”Vi har redan i dag en hög arbetslöshet i Sverige, skriver vi för höga avtal riskerar vi att spä på den. Sverige behöver i stället fortsätta hävda sig i den globala konkurrensen och samtidigt vara attraktivt för industriella investeringar för att skapa fler jobb”, säger Jonas Hagelqvist, vd IKEM.

”Den svenska modellen med Industriavtalet har under 25 år levererat – även under utmanande tider. Inför avtalsförhandlingarna 2023 är det viktigt att fortsätta värna konkurrenskraften för den internationellt utsatta industrin genom en ansvarsfull lönebildning”, avslutar Jonas Hagelqvist.

Presskontakter:

Ebba Fredin, Industriarbetsgivarna ebba.fredin@industriarbetsgivarna.se eller
0730–447120 eller Margareta Bosved, kommunikationschef, IKEM margareta.bosved@ikem.se eller 072 203 1539

Om Industriarbetsgivarna

Industriarbetsgivarna är arbetsgivarorganisationen för stål-, metall-, gruv-, massa-, pappers-sågverks-, byggnadsämnes- och buteljglasindustri samt svetsmekanisk industri. Industriarbetsgivarna företräder cirka 1000 medlemsföretag med cirka 90 000 anställda.

Om IKEM

IKEM företräder omkring 1 400 svenska och utlandsägda företag med 70 000 medarbetare. Företagen arbetar med kemi i vid bemärkelse, både som tillverkare, distributörer och som användare. Företagen är bland annat kemi- och plastindustrier, läkemedelstillverkare, raffinaderier eller biokemi- och bioteknikföretag.