Ta bort skatten på plastbärkassarna nu!
Den 1 maj 2020 införde Sverige en skatt på plastbärkassar. IKEM anser att denna skatt aldrig borde ha införts och därför bör avskaffas nu.
De främsta anledningarna till att skatten bör avskaffas är:
- Skatten har satt käppar i hjulet för näringslivets arbete för en mer cirkulär ekonomi för plasten eftersom den inte gör skillnad på plastkassar av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara.
- Skatten har bidragit till en ökad resursförbrukning och ökade avfallsmängder.
IKEM vill i stället se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast.
Dystert resultat efter två år med plastpåseskatten
Två efter skattens införande kan vi konstatera att skatten haft motsatt effekt relativt de mål regeringen motiverade införandet med. Här sammanfattar vi resultaten.
Regeringen ville minska nedskräpningen, men plastbärkassarna slängs mycket sällan i miljön. Skatten är oproportionellt hög i förhållande till nedskräpningsproblemet
- I Miljödepartementets promemoria från december 2020 framgår att plastbärkassarna enbart står för 0,2 procent av antalet skräp enligt mätningar i Sverige.[1] Vi vill alla komma åt nedskräpningen, med plastpåseskatten är fel sätt för nå målet, då den är orimligt hög sett till den låga miljöpåverkan plastbärkassarna har.
- Enligt samma promemoria från Miljödepartementet är nedskräpningen ett så litet problem att plastbärkassarna inte bör betala någon nedskräpningsavgift. Trots det fanns nedskräpningsavgiften för plastbärkassar med i den förordning som fastställdes.
När producenterna från och med år 2024 också ska betala en rörlig nedskräpningsavgift tillsammans med nuvarande skatt betalar näringslivet dubbelt. Enligt underlag från Miljödepartementet kommer nedskräpningsavgiften att hamna på under ett öre per påse. En milsvid
[1] Miljödepartementet Promemoria Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning
Regeringen ville minska resursförbrukningen men skatten har lett till ökad resursförbrukning
- En påse har blivit två. Tidigare användes plastbärkassen minst två gånger – först för att bära hem varor i och sedan som soppåse. Nu har vi ersatt en plastbärkasse med en papperspåse att bära hem varor i och en avfallspåse på rulle.
- Försäljningen av svenska plastbärkassar, med cirka 80 till 90 procent återvunnen råvara, har minskat med 83 procent och till stor del ersatts av avfallspåsar på rulle som i högre grad är importerade och av fossil råvara. Försäljningen av avfallspåsar på rulle har ökat med 75 procent. Försäljningen av papperskassar har ökat med 103 procent.[1]
Regeringen kallar punktskatten en miljöskatt men skatten har lett till minskad miljönytta, ökad resursförbrukning och ökade avfallsmängder
- Minskning av plastbärkassar i kombination med ökningen av avfallspåsar och papperspåsar leder till ökade koldioxidutsläpp och lägre miljönytta. Detta beror på att plastbärkassarna till stor del är tillverkade av återvunnen eller biobaserad råvara, medan soppåsarna oftast är av fossil plast. Produktionen av en pappersbärkasse kräver i allmänhet mer energi och vatten än en plastbärkasse[2] och väger tre gånger mer än dessa/plastbärkassar. Därmed har resurserna som krävs vid produktion och transport ökat.
- Räkneexempel: Om vi räknar på ett scenario att skatten leder till en halverad användning av plastbärkassarna och en lika stor ökning av antalet soppåsar så leder det grovt uppskattat till att koldioxidutsläppen ökar med 3 000 ton. Det är en ökning med 40 procent.
Det är en uppskattning i nederkant då försäljningen av plastbärkassar minskar betydligt mer än 50 procent och försäljningen av avfallspåsar ökat med 75 procent.
- Uppskattningsvis 20 000 ton återvunnen plast användes för att tillverka de plastbärkassar som används i Sverige. En ökad försäljning av fossilbaserade avfallspåsar och mer resurskrävande papperskassar på bekostnad av en minskning av plastbärkassar är inte positivt ur vare sig miljö- eller klimatsynpunkt.
Skatten har lett till snedvriden konkurrens
Skatten har snedvridit konkurrensen för tillverkarna av plastbärkassar i förhållande till tillverkarna av pappersbärkassar.
- Trioworld är ett företag som producerar olika förpackningslösningar av polyetenfilm och är en av de ledande producenterna i Norden inom plastbärkassar. De har under många år legat långt fram i att använda återvunnen plastråvara för sin produktion.
När skatten infördes tappade företaget 90 procent av försäljningen på den svenska marknaden och tvingades säga upp 30 procent av personalen.[3]
[3] Intervju med Trioworld i IKEM:s rapport om plastpåseskatten
Regeringen motiverade skatten med att den skulle uppfylla EU:s förpackningsdirektiv, men kraven var redan implementerade
- Regeringen har framhållit att skatten på plastbärkassar var ett resultat av EU:s förpackningsdirektiv om minskad förbrukning av tunna plastbärkassar. Skatten var dock bara ett av tre alternativ enligt direktivet. Alternativet två var att säkerställa att tunna plastbärkassar inte tillhandahålls kostnadsfritt. Alternativ tre var att stärka information till konsumenter om plastbärpåsarnas miljöpåverkan.
- Redan vid införandet av EU-direktivet konstaterade dagligvaruhandeln att Sverige levde upp till direktivets intentioner, genom att ta betalt för alla plastkassar med tjockleken 15 - 50 mikrometer.[1]
- Därtill fick Naturvårdsverket i regleringsbrevet för 2017 i uppdrag att ansvara för att information om de negativa miljöeffekterna kommuniceras till allmänheten. Naturvårdsverket gav uppdraget till organisationen Håll Sverige Rent. [2]
- Därmed går det konstatera att regeringen hade uppfyllt direktivet utan en ineffektiv skatt på plastbärkassar.