Europa behöver en konkurrenskraftsfond – men den måste byggas rätt

I ett remissyttrande till Finansdepartementet tar IKEM, Innovations‑ och kemiindustrierna i Sverige, ställning till det nyligen presenterade förslaget om en europeisk konkurrenskraftsfond (ECF) inom EU:s nya fleråriga budgetram 2028–2034. Fonden syftar till att samla och rikta resurser för att stärka unionens konkurrenskraft globalt, men utformningen är avgörande för om den verkligen kan göra skillnad för industrin.

– Europeiska konkurrenskraftsfonden kan bli ett kraftfullt verktyg för Europas industri, men bara om den bygger på excellens, industrirelevans och långsiktighet, säger Lena Svendsen, ansvarig för forsknings‑ och innovationspolitik på IKEM och den som lett arbetet med remissyttrandet.

Europa under hård konkurrens

I dag står EU inför intensiv global konkurrens, inte minst från USA och Kina, där stora resurser kanaliseras till avancerad teknik, nya material och strategiska värdekedjor. För svenska forskningsintensiva företag är det viktigt att EU:s stödprogram inte bara finansierar idéer, utan också bidrar till industriell styrka och konkurrenskraft ute på marknaden.

IKEM:s bedömning är att fondens struktur och kriterier måste vara tydliga från början för att undvika ineffektiva satsningar. Investeringar inom områden som avancerad bioteknik, AI‑driven industri, cirkulär ekonomi och nya material kräver stabila spelregler och långsiktig planering, något som inte kan skapas genom kortsiktiga eller politiskt styrda stöd.

Tre krav för att fonden ska fungera

I remissyttrandet lyfter IKEM särskilt tre krav som bör genomsyra fondens utformning:

• Excellens – Stöd bör fördelas via konkurrensutsatta processer, i linje med EU:s ramprogram för forskning och innovation (FP10/Horisont Europa), för att säkerställa hög kvalitet och deltagande från ledande aktörer.
  
  
• Industrirelevans – Satsningar måste utgå från faktiska marknads‑ och investeringsbehov. Endast genom strukturerad dialog med industrin kan offentliga medel mobilisera privata investeringar och leda till verklig uppskalning.
  
  
• Långsiktighet – Fonden behöver stabila prioriteringar, förutsägbara regler och flerårig finansiering som inte skiftar mellan arbetsprogram, så att företag med långa ledtider kan planera sina investeringar.

IKEM framhåller också att regelförenklingar, fungerande kapitalmarknader och effektiva finansiella instrument är minst lika viktiga som själva bidragen, en kombination av lån, garantier och stöd kan skapa större effekt, särskilt för innovationsprojekt med hög riskprofil.

Sverige bör driva en aktiv linje

IKEM uppmanar Sverige att vara aktivt delaktigt i det fortsatta förhandlingsarbetet om konkurrenskraftsfonden. En stark röst från svenska företag och forskningsmiljöer är nödvändig för att fonden ska utformas så att den stärker Europas innovationssystem utan att tränga undan privata satsningar eller skapa administrativ börda.

– Det är viktigt att Sverige inte bara stödjer fonden i princip, utan också arbetar för att den byggs på rätt grunder så att den verkligen stärker svensk och europeisk industri, säger Lena Svendsen.

Läs hela remissyttrandet här.