Europas kemiindustri under press – nu krävs samlade insatser

Kemiindustrin brukar beskrivas som ”industriernas industri”. Den levererar insatsvaror till allt från läkemedel, batterier och energisystem till byggande, livsmedel och avancerad tillverkningsindustri. När Europas kemiindustri tappar kapacitet och konkurrenskraft får det därför konsekvenser långt utanför sektorn själv.

Nedläggningar ökar – investeringar uteblir

Enligt rapporten har omkring nio procent av Europas kemiska produktionskapacitet aviserats för nedläggning sedan 2022. Samtidigt har investeringarna fallit kraftigt. Där stängningarna sker snabbt är investeringar långsiktiga, och när dessa uteblir riskerar kapacitet att försvinna permanent.

Utvecklingen drivs i hög grad av bristande konkurrenskraft, inte minst kopplat till energikostnader, regelbörda och osäkerhet kring framtida villkor. Resultatet är att investeringar i allt högre grad hamnar utanför Europa.

Stora konsekvenser för Sverige – även om krisen ännu inte syns fullt ut

Även om Sverige i nuläget inte upplever samma omfattande nedläggningar som flera andra europeiska länder, är vi långt ifrån opåverkade. Svensk industri är starkt integrerad i europeiska värdekedjor och beroende av en fungerande och konkurrenskraftig europeisk kemiindustri.

Svenska företag är beroende av insatsvaror från den europeiska kemiindustrin inom bland annat läkemedel, batterier, skogsindustri, livsmedel, byggmaterial och avancerad tillverkning. Många av dessa kemikalier och material produceras i dag inte i Sverige, utan är en del av integrerade europeiska värdekedjor. När kapacitet försvinner i Europa ökar risken för högre kostnader, längre ledtider och minskad leveranssäkerhet även för svenska företag. Minskad europeisk kapacitet ökar också Sveriges beroende av andra regioner i världen vilket kan utgöra en ökad geopolitisk risk för Sverige och EU.

Att effekterna hittills varit mindre synliga i Sverige beror delvis på ett starkare utgångsläge och senare investeringsbeslut. Erfarenheten från andra europeiska länder visar dock att när nedläggningar väl inleds går utvecklingen snabbt, och då är handlingsutrymmet ofta begränsat.

Samarbete och långsiktighet avgör Europas konkurrenskraft

Den 12 februari samlas EU:s stats- och regeringschefer till ett särskilt möte med fokus på Europas konkurrenskraft och den inre marknadens framtid. Det sker i ett läge där kemiindustrins roll som grund för Europas industriella värdekedjor behöver vara en självklar del av diskussionen.

För Sverige handlar detta om att ha en tydlig och nyanserad bild av hur Europas kemiindustri hänger samman med svensk tillväxt, sysselsättning och klimatomställning. Det kräver samarbete mellan näringsliv och politik, på både nationell och europeisk nivå.

IKEM ser ett behov av ett mer samlat fokus på konkurrenskraft där långsiktigt förutsägbara villkor, rimliga energikostnader och stabila regelverk gör det möjligt att investera i både produktion och omställning i Europa. Med rätt förutsättningar kan kemiindustrin fortsätta vara en drivkraft för innovation, hållbarhet och industriell utveckling.

Europa har mycket att vinna på att värna sin kemiindustri, och Sverige på att vara en aktiv och konstruktiv del av det arbetet.

Här kan rapporten läsas. För läget i Sveriges kemiindustri hänvisar vi till våra konjunkturbarometrar som finns här.

Nils Hannerz
Näringspolitisk chef, IKEM