IKEM:s konjunkturbarometer
IKEM:s chefekonom Carl Eckerdal tar tempen på vår industri en gång i kvartalet.
Konjunkturbarometern bygger på en återkommande enkät till medlemsföretagen inom kemi, läkemedel, plast och gummi samt raffinaderi.
Q2 2023: Europeisk kemiindustri i motvind
IKEM:s konjunkturbarometer för Q2 2023 visar att kemiindustrin har stora utmaningar. Att försäljningsvolymerna gick ned så kraftigt var långt ifrån förväntat och kronraset ger klart begränsade exportfördelar. Problem med råvaru- och energiförsörjning drabbar kemiindustrin i hela Europa.
Plast-, gummi- och kemiindustrierna rapporterar nu om markanta volymtapp på exportmarknaden och konjunkturbarometern för Q2 visar den svagaste utveckling under tidsseriens sjuåriga historia. Kemiindustrin förutser dessutom fortsatta produktionsminskningar under 2023. Mot strömmen går dock läkemedelsexporten med sina oförändrade höga exportvolymer.
Europeisk kemiindustri står inför stora utmaningar, och svensk kemiindustri är inget undantag. Delar av produktionsbortfallet har orsakats av den energikris Europa har kastats in i sedan Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt har kemiindustrin i andra världsdelar, såsom Kina och USA, kunnat dra nytta av lägre energipriser och en stabilare energiförsörjning.
– Eftersom Europas energiförsörjning lider av tydliga strukturella problem är det sannolikt att den extremt energiberoende kemiindustrin inom EU kommer att brottas med detta sneda konkurrensförhållande under överskådlig tid. Det krävs politisk handlingskraft för att stärka europisk kemiindustris förutsättningar, säger Jonas Hagelqvist, vd på IKEM.
Kemiindustrins produktion ligger först i värdekedjan och företagen producerar insatsvaror som är nödvändiga i den övriga industrins förädlingskedjor. Att svensk och europeisk kemiindustri tappar marknadsandelar till förmån för utomeuropeisk industri innebär inte bara risker för ekonomin och jobben.
– Europeisk kemiindustri är världsledande när det gäller en hållbar och grön produktion. En försvagad konkurrenskraft innebär att Europa tvingas importera mindre hållbara insatsvaror från andra marknader. Det försvårar våra chanser att nå klimatmålen, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
Kronraset ger inga fördelar
Den svenska kronan fortsätter försvagas mot andra valutor och utvecklingen gynnar inte kemiindustrin.
– Det är en vanlig missuppfattning att den breda paletten exporterande företagen har blivit vinnare i kronraset. Men faktum är att företagen inom exempelvis den kemirelaterade produktionen köper in och prissätter i utländsk valuta. Därför uppnås inte någon uppenbar konkurrensfördel på exportmarknaden, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
Prenumerera på Konjunkturbarometern
Prenumerera på Konjunkturbarometern så får du den senaste rapporten om branschernas utveckling och framtidsprognos varje kvartal – direkt i mailboxen.
Om Konjunkturbarometern
Konjunkturbarometern bygger på en återkommande enkät till medlemsföretagen inom kemi, läkemedel, plast och gummi samt raffinaderi. Företagen finns inom plast-, gummi-, kemi- och läkemedelsindustrin. Kemi-, plast- och gummiindustrin ligger tidigt i värdekedjan och producerar insatsvaror till den övriga industrin. Det är energitunga och konjunkturkänsliga branscher. Förändrade makroförhållanden märks därför tidigt och förs sedan vidare till övrig industri – och slutligen till konsumentled. IKEM:s konjunkturbarometer har följt utvecklingen sedan 2016 och publiceras kvartalsvis.
