Konflikt på arbetsmarknaden och sympatiåtgärder – vad gäller?

Strejk är en typ av konflikt, eller en så kallad stridsåtgärd, på arbetsmarknaden. En stridsåtgärd kan vidtas när det inte finns något kollektivavtal som medför fredsplikt eller när en part som är bunden av fredsplikten sympatiserar med någon annan organisation som inte är bunden av fredsplikt.

Om facket varslar om stridsåtgärden måste den vara beslutad av en central organisation. En enskild arbetstagare kan alltså inte själv besluta om att gå ut i strejk. Detta kallas vild strejk och är inte tillåtet, men förekommer ändå ibland, exempelvis när lokförarna strejkade i protest mot avvecklingen av tågvärdarna i Stockholms pendeltrafik våren 2023. Konsekvensen av en vild strejk kan tillexempel bli skadestånd för de som deltar.

Det finns ingen definition av begreppet stridsåtgärd i svensk arbetsrätt. Som en allmän utgångspunkt brukar sägas att en stridsåtgärd är en åtgärd som har påtryckningssyfte och som genomförs i kollektiva former. I 2 kap 14 § Regeringsformen föreskrivs att en förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.

En sympatistrejk innebär oftast att det fackförbund som har en ”lovlig konflikt” med en arbetsgivare ber andra förbund om sympatiåtgärder, dvs. när det inte handlar om en vild strejk. Sympatiåtgärder är tillåtna och därmed ett undantag från huvudregeln om att det råder fredsplikt om det finns ett kollektivavtal. Syftet är ofta att öka pressen på den arbetsgivare som saknar kollektivavtal att ge efter för fackförbundets krav. I konflikten mellan IF Metall och Tesla handlar konflikten om att IF Metall vill att Tesla tecknar kollektivavtal.

Sympatistrejker kan drabba företag som har kollektivavtal, trots att kollektivavtalet ska garantera arbetsfred. I nuläget finns i princip ingen begränsning på hur långt fackförbunden kan sträcka sig när det kommer till sympativarsel och sympatistrejker och diskussioner om ifall en proportionalitetsprincip borde införas för att begränsa möjligheten till sympativarsel syns just nu i media.