Utredning för att genomföra lönetransparensdirektivet i Sverige
Direktivet om lönetransparens handlar om att komma till rätta med lönediskriminering mellan kvinnor och män i hela EU. Alla EU:s medlemsländer ska ha införlivat direktivets regler senast om tre år.
EU-direktivet antogs den 10 maj och den 25 maj beslutade regeringen att en särskild utredare ska ta ställning till hur EU-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Klicka här för att ta del av kommittédirektivet.
Syftet med direktivet är att bekämpa den lönediskriminering som finns på arbetsmarknaden och minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Tanken är att syftet ska uppnås genom ökad transparens avseende företagens löner till anställda och till arbetssökande samt genom att underlätta för den som anser sig lönediskriminerad att processa i domstol.
I direktivet fastställs minimikrav för att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete (likalöneprincipen). Det handlar bland annat om att få information från arbetsgivare om löneskillnader mellan kvinnor och män, att säkerställa att arbetsgivarna har lönestrukturer som säkerställer lika lön för lika eller likvärdigt arbete samt att arbetssökande ska informeras om ingångslön i rekryteringsförfarandet och arbetsgivaren får inte fråga vilken lön personen haft innan.
Sveriges arbetsmarknadsparter har varit emot förslaget under hela processen, med argumentet att direktivet riskerar att undergräva den svenska modellen med kollektivavtal och försvåra differentierad lönesättning. Beroende på hur reglerna implementeras i svensk rätt riskerar direktivet leda till fler lönetvister i domstol och en större administrativ börda för företagen.