Lönetransparensdirektivet

EU:s lönetransparensdirektiv antogs i maj 2023. Regeringen tillsatte då en utredning om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Den 29 maj 2024 överlämnade utredningen om genomförandet av lönetransparensdirektivet sitt betänkande till regeringen. Nu ska utredningen beredas genom remissförfarande och sedan ska en proposition lämnas från regeringen till riksdagen innan några förändringar kan träda i kraft. Direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 7 juni 2026.

Direktivet syftar till att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete (likalöneprincipen), bland annat genom att öka insynen i lönesättningen, fastställa minimikrav för regelverket kring förbudet mot lönediskriminering och skärpa efterlevnadsmekanismerna.

Kort sammanfattning av utredningen

Här kan du läsa hela utredningen

Information till arbetssökande och arbetstagare

Arbetssökande och arbetstagare ska ges rätt till viss insyn i lönesättningen. Utredningens förslag innebär i huvudsak att arbetsgivaren ska lämna information till en arbetssökande om den ingångslön eller det ingångslöneintervall, samt de kollektivavtalsbestämmelser, som arbetsgivaren tillämpar för den befattning som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i sådan tid att en informerad löneförhandling kan ske. Arbetsgivare får inte fråga en arbetssökande om dennes lön från en anställning hos en annan arbetsgivare.

På begäran av en arbetstagare ska arbetsgivaren även lämna information om arbetstagarens lön samt den genomsnittliga lön, uppdelad efter kön, som tillämpas på andra arbetstagare hos arbetsgivaren som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt med arbetstagarens.

Justeringar i lönekartläggningen

I Sverige ställs redan krav på arbetsgivare att genomföra en årlig lönekartläggning, men utredningen föreslår justeringar i det arbetet. För arbetsgivare med minst tio arbetstagare ska lönekartläggningen vara skriftlig. Den skriftliga lönekartläggningen motsvarar den skriftliga dokumentation som tidigare skulle göras av arbetet med lönekartläggning, med tillägget att andelen kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika och likvärdigt ska redovisas.

Lönerapportering

Enligt direktivet ska alla arbetsgivare med fler än 100 anställda återkommande genomföra en lönerapportering med uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män. Enligt utredningen ska lönerapporteringen ska lämnas in till Diskrimineringsombudsmannen som ska offentliggöra uppgifterna och även återrapportera till kommissionen. Arbetsgivare som inte skickar in uppgifterna ska åläggas att betala en sanktionsavgift.

Kritik från Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv delar lönetransparensdirektivets syfte att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Löneskillnader som beror på kön ska inte förekomma. Däremot har Svenskt Näringsliv sedan Europeiska kommissionen startade arbetet med lönetransparensdirektivet påtalat att direktivet inte är ett effektivt verktyg för att uppnå jämställda löner och att utredningen i vissa delar går längre än vad direktivet kräver. Detta riskerar att innebära ökad regelbörda och administrativa kostnader för företagen utan nytta för jämställdheten.

Mer att läsa: Svenskt Näringsliv har därför påtalat att Regeringen bör inte genomföra alla delar av förslagen.