AI-förordningen - transparenskrav

Den 1 augusti 2024 började AI-förordningen att gälla. Sedan den 2 februari 2025 gäller regler som förbjuder AI-system med oacceptabel risk. Den 18 juni 2026 beslutades att skjuta fram tillämpningen på flera områden i AI-förordningen bland annat för AI-system med hög risk (AI-förordningen bilaga III, se länk längre ned under Fördjupad information). Dessa krav flyttas från den 2 augusti 2026 till den 2 december 2027.

Till AI-system med hög risk kan vissa AI-system som används inom rekrytering och arbetsledning tillhöra.

Transparenskraven

Reglerna i AI-förordningen börjar gälla successivt och transparensreglerna började tillämpas den 2 augusti 2026. 

Vad innebär transparenskraven?
Transparenskraven (artikel 50 i AI-förordningen) bygger på en enkel princip:

Människor ska veta när de interagerar med AI eller när de exponeras för AI-genererat innehåll.

För arbetsgivare handlar det i praktiken om fyra situationer.

1. När en arbetstagare eller arbetssökande interagerar med AI
   Om ni använder en AI-chatbot för kandidater i rekryteringen, onboarding, HR-support, interna personalfrågor (t ex AI-baserade HR-assistenter eller interna supportbotar) ska användaren informeras om att den kommunicerar med ett AI-system och inte en människa.
   Exempel: Du chattar med en AI-baserad assistent som hjälper till med HR-frågor.
   
   
2. AI-genererat innehåll ska kunna identifieras
   Om AI skapar eller manipulerar innehåll ska det i vissa situationer framgå att innehållet är AI-genererat. Syftet är att motverka vilseledande information och att människor ska kunna bedöma innehållets tillförlitlighet. Detta kan bli aktuellt när AI används för att: skapa utbildningsmaterial, generera interna texter, producera informationsfilmer, skapa bilder eller ljud för intern kommunikation.
   
   När behöver det inte framgå?  
   När innehållet har genomgått mänsklig granskning och en person eller organisation tar ansvar för innehållet.
   
   
3. Känsloigenkänning och biometrisk kategorisering
   Känsloigenkänning på arbetsplatsen är som huvudregel förbjuden enligt AI-förordningen, med vissa begränsade undantag. Undantagen är kopplade till medicinska eller säkerhetsrelaterade syften.
   
   Om en arbetsgivare använder AI som analyserar exempelvis ansiktsuttryck, röstläge, känslor, biometriska egenskaper måste de personer som exponeras för tekniken informeras om detta.
   
   
4. Deepfakes
   Om AI används för att skapa eller manipulera bild, ljud eller video så att det framstår som att en verklig person sagt eller gjort något som den inte gjort, ska detta normalt märkas som AI-genererat eller AI-manipulerat material.

Vad inom AI-förordningen gäller inte ännu?

De omfattande kraven för AI-system som används för: urval av kandidater, CV-granskning, rankning av sökande, prestationsbedömning, befordran, arbetsledning, uppsägningsrelaterade beslut är kopplade till reglerna om högrisk-AI. Dessa regler börjar enligt den nuvarande tidplanen tillämpas den 2 december 2027.

Det innebär att krav såsom mänsklig tillsyn, loggning, dokumentation, grundrättighetsbedömningar, särskilda riskhanteringsprocesser för dessa system i huvudsak ligger framåt i tiden. MEN det kan vara klokt att förbereda sig på att dessa krav kommer i framtiden. Vid inköp av system som innefattar ovan bör krav ställas på leverantören att de är säkrade för de framtida kraven. De hårdaste kraven i AI-förordningen ställs på leverantörer av IT-system, då AI-förordningen främst är en produktsäkerhetslagstiftning.

Fördjupad information

AI för HR är ett av IKEM:s populära webbinarium som vi har spelat in.
Du kan titta här Webbinarium AI för HR 

Integritetsskyddsmyndigheten  Om AI-förordningen 

AI-förordningen