En kraftfull bioekonomistrategi för att fasa ut fossilt kol

Dagens situation:

• Samhället är beroende av jungfrulig fossil råvara som används till kemikalier, material och olika produktapplikationer samt bränslen.
• Saknas styrmedel som fasar in hållbara, alternativa råvaror för användning i material och kemikalier samt olika produktapplikationer.
• Dagens lagstiftning och policy är inte skapta för ett cirkulärt och biobaserat välfärdssamhälle.
• Nuvarande lagar och regler bygger på linjär fossil ekonomi. Det innebär att användning av hållbara bioråvaror skapar en högre administrativ börda och snedriven konkurrens jämfört med användningen av det fossila råvaror.
• Efterfrågan på material och kemikalier baserat på hållbara bioråvaror är låg. Det finns inte tillräckligt med betalningsvilja i värdekedjan för att betala för ett högre premium.

Lösning:

• Säkerställ att det blir en likvärdig konkurrens mellan olika sektorer
• Främja inte enskilda sektorer vid framtagande av styrmedel för användning av bioråvara.
• Harmonisera och förenkla lagstiftning som berör användandet av bioråvara för att främja cirkularitet och klimatneutralitet
• Säkerställ material- och teknikneutralitet
• Harmoniserade standardiserade kriterier för hållbar bioråvara, gärna på global nivå men minst EU.
• Styrmedel som ger en ökad efterfrågan på hållbara bioråvaror. Se förslag under punkt 3 ”Öka efterfrågan på bioråvara och biobaserade produkter längs med hela värdekedjan”.
• Styrmedel som ökar återvinningen av biobaserade produkter

Resultat:

• Snabbare och enklare klimatomställning och utfasning av fossila råvaror ur samhället
• Bättre konkurrens mellan olika sektorers användning av bioråvaror

Dagens situation:

• Sverige har en unik potential för att använda bioråvara. Det finns en riklig mängd skogsråvara exempelvis trädtoppar, spån och flis men även restprodukter från jordbruket eller råvara från vattenbruk som alger. Det finns därför goda möjligheter att öka användningen av bioråvara även om den är begränsad, med fortsatt krav på naturhänsyn.
• EU lagstiftningarna för att använda hållbara bioråvaror är många och fragmenterade. Några exempel är förnybarhetsdirektivet (REDIII), Avskogningsförordningen, Art- och habitatdirektivet, EU ABS-förordning, PPWR, hållbarhetsrapporteringar som t.ex. Taxonomi, CSRD och CSDDD med flera. Dessa lagstiftningar som reglerar nästan samma sak eller ställer högre krav än om fossil råvara skulle användas.

Lösning:

• Harmonisera EU lagstiftningar för upptag och användning av bioråvara
• Tillämpa en bred definition av bioråvara som inkluderar biomassa från jordbruk, skogsbruk, avfall och aquakultur på ett likvärdigt sätt.
• Framtagande av standardiserade gemensamma hållbarhetskriterier för bioråvara oavsett ursprung eller källa.
• Förbjud förbränning av bioråvaror som går att återanvända och återvinna. Biomassan bör användas på ett resurseffektivt sätt. Energiutvinning bör endast ske i undantagsfall när det inte går att återvinna eller återanvända.

Resultat:

• Bidrar till resurseffektivitet av bioråvara och främjar ett cirkulärt välfärdssamhälle och en hållbar produktion av produkter och kemikalier baserat på bioråvara
• Skapar tydlighet och konkurrenskraft i användandet av hållbara bioråvaror
• Värnar den biologiska mångfalden

Dagens situation:

• Det är dyrare att producera material, produkter och kemikalier som är baserat på bioråvaror än fossila råvaror på grund av råvarupriser, handelstullar och administrativ börda.
• Det finns idag incitament för energiproducenter att ersätta bioråvara med fossila råvaror t.ex. i Förnybarhetsdirektivet (REDIII) och ETS, men det finns inte för majoriteten av andra sektorer som t.ex. plast och kemikalier.
• Det finns incitament som premierar att bränna upp avfallet som kan innehålla bioråvara än att återvinna.
• Idag finns det finansiellt stöd (t.ex. Industriklivet) att få för att elda upp bioråvaran och fånga upp koldioxiden och stoppa ned i marken (bio-CCS) istället för att använda det som kolråvara. Det kostar mycket mer energimässigt än om bioråvaran använts resurseffektivt till olika applikationer där kolet binds i produkter, innan det förbränns.

Lösning:

• Kvotplikt på produkter på EU nivå
• Framtagande av tillförlitliga och jämförbara beräkningsmetoder på EU nivå för att påvisa skillnaden mellan ny fossil, biobaserad, återvunnen råvara/produkts emission över hela livscykeln enligt jämförbara livscykelanalyser och tredjepartscertifiering.
• Contracts for differences (cfd) kan vara ett bra verktyg för att öka andelen hållbara bioråvaror som ersätter fossil råvara.
• Stärk resurserna till operativ tillsyn för att motverka osund konkurrenskraft, speciellt för import från utanför EU.

Resultat:

• Ökad takt i utfasning av fossila råvaror i samhället.
• En bättre fungerande inre marknad som leder till ökad tillväxt som skapar ett cirkulärt och klimatneutralt samhälle.
• Tydlighet kring inblandning av biobaserade fraktioner och hur det kan tillsynas
• Bättre villkor för de företag som gör rätt.

Dagens situation:

• Europa har tappat mark inom innovation av avancerade material, nästa generations kemi och bioteknik – områden som är avgörande för framtida konkurrenskraft. Utan kraftfulla satsningar riskerar Europa att hamna efter i utvecklingen av hållbara industriella lösningar.
• Biobaserade lösningar är ofta dyra därför behövs satsningar på processteknik som kan göra det billigare.
• Svårt att skala upp många innovativa biobaserade och biotekniska lösningar pga. avsaknad av tillräcklig investeringsstöd.

Lösning:

• EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation bör ha tydliga prioriteringar för världsledande forskning och utveckling inom avancerade material, bioteknologi, framtidens processteknik. Kommissionen bör redan nu initiera en strategisk forskningsagenda ”The next generation chemical industry in Europe” som grund för kommande långsiktiga forskningssatsningar.
• Stärk samverkan med näringsliv, akademi och forskningsinstitut i hela värdekedjan- från grundforskning till uppskalning - med särskilt fokus på biobaserade material, bioteknik, återvinning och cirkularitet.
• Investeringsstöd för olika marknader som matchar övriga EU-länder för utvecklandet och uppskalningen av teknologier som tillvaratar bioråvaror till exempel bioteknik, pyrolys och CCU.

Resultat:

• Långsiktig konkurrenskraft för Europas industri.
• Förmåga att leverera samhällskritiska, fossilfria och klimatneutrala produkter – i både normalläge och kris.
• Nya arbetstillfällen och kompetensförsörjning genom investeringar i nästa generations forskare och ingenjörer.
• Stärker europeisk export inom framtidsinriktade teknikområden såsom bioteknik, förnybara bränslen och hållbara material.
• Ökad självförsörjning och teknologiskt ledarskap inom hållbara material och processer
• En snabbare utfasning av vårt fossilberoende i unionen genom en snabbare framväxt av alternativ.
• Europa skapar förutsättningar för storskalig industriell användning av biobaserade lösningar som stärker Europas resiliens, främjar grön omställning och bidrar till ökad självförsörjning av strategiskt viktiga material och kemikalier.

Dagens situation:

• Konkurrerar med producenter utanför EU som producerar i länder med lägre miljökrav och lägre kostnader för koldioxidutsläpp
• Länder utanför EU kan tillgodogöra sig omfattande statliga stöd som skapar osund konkurrens

Lösning:

• Avskaffa handelstullar på etanol, raps och andra bioråvaror
• Fler frihandelsavtal med tredje land
• Offentlig upphandling

Resultat:

• Lika konkurrensvillkor för industriell användning inom EU som utanför EU.
• Ökade investeringar i EU

Dagens situation:

• Bioråvara är en begränsad råvara
• Biologisk mångfald är en förutsättning för framtidens tillgång till värdefulla råvaror. Det innebär att alla åtgärder för att öka andelen bioråvaror behöver samtidigt värna och beakta den biologiska mångfalden. Politiken behöver tydliggöra och skapa långsiktiga spelregler för att trygga investeringar.
• Det finns många lagstiftningar som värnar om den biologiska mångfalden men som inte går hand i hand med hållbart nyttjande av bioråvara och uppnå klimatneutralitet.

Lösning:

• Framtagande av incitament och krav som främjar återvinning av avfall oavsett ursprung istället för att det bränns upp. Detta minskar behovet av bioråvara från industrin.
• Skapa tydliga och skapa långsiktiga spelregler för att trygga investeringar. För det behövs vägledning och likvärdig tillämplighet av lagstiftning av EU länder så långt som är möjligt, men fortfarande flexibilitet beroende på nationella omständigheter.
• Framtagande av harmoniserade standardiserade kriterier för hållbar bioråvara, gärna på global nivå men minst EU.

Resultat:

• Genom cirkulära lösningar och hållbart nyttjande av bioråvara kan biologiska mångfalden värnas och skapa framtidens tillgång till bioråvaror samt självförsörjning.
• Att EU och Sverige kan uppnå åtaganden i Kunming Montreal medan det finns ett fortsatt hållbart nyttjande av bioråvaran.
• Företag vet vad som gäller – och kan fatta hållbara affärsbeslut och bidra till ett klimatneutralt, cirkulärt samhälle.