Fem krav för en konkurrenskraftig och hållbar kemiindustri i EU
Inför att EU-kommissionen väntas presentera sitt Chemical Industry Package har IKEM lämnat in fem konkreta förslag. Förslagen visar hur Europas kemiindustri kan bidra till klimatomställning, stärkt miljöskydd och ekonomisk tillväxt – om rätt förutsättningar ges.
Europas framtida konkurrenskraft beror i hög grad på hur spelreglerna för industrin utformas. För att skapa incitament för hållbara investeringar krävs att lagstiftningen ger rättvisa villkor, där företag som följer reglerna inte missgynnas i konkurrensen.
Det är också avgörande att förändringar i komplex lagstiftning, såsom REACH, sker med försiktighet för att inte bromsa innovation eller försämra industrins investeringsklimat.
IKEM:s fem prioriteringar
Dagens situation:
Samhället är beroende av fossil råvara som används till material och bränslen.
En utfasning av fossila råvaror kräver alternativa råvaror, såsom avfall, förnybara/biobaserade råvaror och koldioxid.
Saknas styrmedel som fasar in hållbara, alternativa råvaror för användning i material
Nuvarande lagar och regler bygger på linjär fossil ekonomi och användning av bio- och återvunna råvaror skapar administrativ börda och snedriven konkurrens och är inte skapta för ett cirkulärt och biobaserat välfärdssamhälle.
Efterfrågan på material och kemi baserat på hållbara cirkulära råvaror är låg. Offentlig upphandling kan vara en väg men ofta är en enskild medlemsstats efterfrågan för svag.
Lösning:
Ta fram en definition av hållbara alternativa råvaror som inkluderar återvunnet och biobaserat kol ”Sustainable carbon”
Se till att olika särlagstiftningar för avfall, bioråvaror och produkter samordnas och anpassas för cirkulär ekonomi så att industrin enkelt kan använda olika alternativ.
Styrmedel som ger en ökad efterfrågan på sustainable carbon som råvara som t.ex. kvotplikter på EU-nivå.
Skapa breda offentliga upphandlingsprogram i Europa baserat på Sustainable Carbon.
Resultat:
Snabbare och enklare klimatomställning och utfasning av fossila råvaror ur samhället
Bättre konkurrens mellan olika sektorers användning av alternativa råvaror
Dagens situation:
Klimatomställningen kräver i både våra industrier och i hela elsystemet i Europa stora mängder fossilfri el som kan ersätta fossila råvaror
Sverige har ställt om sitt elsystem och planerar för ökad produktion. Det behöver övriga länder också göra.
Att bygga bättre och mer kablar och nät är så klart bra, men varje medlemsstat måste i första hand prioritera att öka produktion av fossilfri el utifrån behoven.
För kemiindustrin är tillgång till fossilfri el avgörande. Mängden el måste finnas i tid för omställning. Och det totala priset måste vara i nivå med konkurrerande regioner i världen.
Lösning:
Se över elmarknaden och tryck på för att medlemsstaternas investeringar ska ske.
Förlägg en analysfunktion hos kommissionen som bevakar pris, tillgång till effekt och tillgång till energi som en karta som uppdateras årligen. Den ska visa var situationen är god för investeringar och var det behövs åtgärder. Priset bör jämföras med priset i huvudsakliga konkurrentregioner som Kina och USA.
Sätt som mission i EU att ha den första fullt elektriska och utsläppsfria petrokemiska fabriken.
Resultat:
Ökad tydlighet och transparens hur arbetet i unionen fortskrider med att investera i fossilfri elproduktion för omställning och att erbjuda industrin ett konkurrenskraftigt pris.
Lockar fram avancerad teknikutveckling inom elektrifiering, katalysatorutveckling, processteknik etc som kan få Europas kemiindustri att bli mer avancerad än konkurrerande regioner.
Dagens situation:
I all miljölagstiftning där EU går före med krav uppstår risk för förlorad konkurrenskraft och förlorade marknadsandelar om inte nya krav följs av alla aktörer.
Tillsyn är därför avgörande. Både av efterlevnaden inom unionen och de som säljer saker till unionen. Om tillsyn inte är tillräckligt god finns en stor risk att de företag som gör rätt kommer förlora i konkurrenskraft mot de som fuskar.
Aktuella problem är:
Kemikalielagstiftning – nuvarande och framtida. Hur ska tillsyn och efterlevnad följas upp? Hur ska importen av varor kontrolleras och hur ska kraft sättas gentemot övriga regioner att tillsyna sitt näringsliv?
Klimatomställning och cirkularitet. Hur ska kvoter för inblandning av biobaserade och återvunna fraktioner tillsynas så att de följs av alla aktörer både inom unionen och handeln med unionen? Gäller t.ex. PPWR, ELV, ESPR, CBAM.
Lösning:
Starta ett kontor under kommissionen för tillsyn som koordinerar nationella tillsynsmyndigheter (Under Market Surveillance Regulation) och bistår med gemensamma vägledningar, digitala verktyg etc.
Stärk resurserna till operativ tillsyn.
Fatta inte beslut om ny lagstiftning och krav på industrin i en högre takt än att tillsyn och bibehållen konkurrenskraft kan upprätthållas.
Resultat:
Bättre villkor för de företag som gör rätt.
En takt för utrullning av ny miljölagstiftning som inte hotar industrins och Europas konkurrenskraft.
En bättre fungerande inre marknad som leder till ökad tillväxt inom unionen.
Dagens situation:
Europa har tappat i innovationsförmåga inom nya avancerade material, nästa generationens kemi och kemiteknik. Det riskerar den långsiktiga konkurrenskraften.
Europa vill fasa ut flera kemiska substanser ur samhället där det idag inte finns några tillräckligt bra alternativ. Detta kräver grundläggande forskning och utveckling.
Lösning:
Satsa på världsledande forskning och utveckling inom nya avancerade material, bioteknologi, och nästa generationens processteknik i kommande forskningsprogram. Redan nu bör kommissionen initiera en forskningsagenda ”The next generation chemical industry in Europe” som kan ligga till grund för kommande års forskningssatsningar.
Anpassa och besluta om riktlinjerna för vad som klassas som säker och hållbar kemi (”SSbD-ramverket”) så att det är användbart – även för små och medelstora företag.
Gör en särskild satsning på grundforskning för att hitta alternativ till substanser som är särskilt önskvärda att fasa ut, såsom t.ex. PFAS.
Resultat:
En bra grund för fortsatt organisk tillväxt i Europas kemiindustri, som säkrar konkurrenskraften på sikt och också säkrar kemiindustrins förmåga att leverera samhällskritiska varor i normalläge såväl som kris.
En investering i unga materialforskare som kan säkerställa världsledande kompetens inom material och kemikalieforskning för framtiden.
En snabbare utfasning på riktigt av oönskad kemi i unionen genom en snabbare framväxt av alternativ.
Dagens situation:
Rådande REACH-lagstiftning är den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen. Revideringar bör därför fokusera på de största riskerna och i en takt som inte äventyrar konkurrenskraften.
PFAS behöver fasas ut så snabbt som möjligt där det finns fullgoda alternativ, men utan att äventyra viktiga samhällsfunktioner eller industriproduktion.
Kemikalielagstiftningen är komplex för små och medelstora företag, och de senaste revideringarna av CLP-lagstiftningen (klassificering och märkning) är mycket administrativt betungande, för alla typer av företag.
Lösning:
Revidera lagstiftningen genom att fokusera på de största riskerna för skada och implementera revideringar stegvis, snarare än ”once and for all”.
Dela upp gruppen av PFAS efter funktion och kemiska egenskaper för att anpassa omställningen till reella möjligheter och utmaningar. Begränsa i första hand användningen där det finns alternativ och medge generella undantag för fluorpolymerer, komplexa användningar och industriella applikationer där det saknas reella alternativ.
Genomför en omnibus för kemikalielagstiftning som sänker administrativ börda
Genomför satsningarna på Tillsyn och forskning som nämns ovan
Resultat:
En minskad risk för negativa effekter av kemikalieanvändning i Europa
En strukturerad utfasning av PFAS ur samhället som inte hämmar konkurrenskraften.
Större möjlighet för kemiindustri och näringsliv att fokusera resurser till utveckling och innovation av ny hållbar kemi där det ger mest effekt.
