IKEM:s synpunkter på Produktivitetskommissionens förslag
IKEM:s synpunkter på SOU 2024:29 Goda möjligheter till ökat välstånd och SOU 2025:96 Fler möjligheter till ökat välstånd.
IKEM välkomnar flera av Produktivitetskommissionens bedömningar och förslag. Kommissionens fokus på produktivitet, tillväxt och långsiktig konkurrenskraft ligger i linje med industrins behov. Samtidigt betonar IKEM att reformtakten behöver öka och att åtgärderna måste bli mer genomförandeinriktade för att ge effekt i företagens vardag.
IKEM framhåller att industrins förutsättningar i hög grad avgörs av hur väl Sverige lyckas kombinera klimatambitioner med investeringsvilja och robusta ramvillkor. Effektivare regelverk, snabbare tillståndsprocesser och ökad förutsägbarhet är centralt för att möjliggöra nya anläggningar, omställningsinvesteringar och teknikutveckling.
IKEM:s synpunkter i korthet:
Produktivitet som politiskt mål
För IKEM är produktivitetstillväxt en huvudprioritet. Hög produktivitet är grunden för reallöner, jobb och finansiering av välfärden. Industripolitiken måste därför skapa starka ramvillkor: mindre regelbörda, snabbare och mer förutsägbara tillstånd, tillgång till fossilfri el och rätt kompetens. Det frigör innovation och investeringar, stärker konkurrenskraften och bidrar till omställningen. Våra kunskapsintensiva medlemsföretag inom kemi-, plast- och läkemedelsindustrin är centrala i detta.
Regelförenkling och tillstånd
IKEM stödjer kraftfulla reformer för minskad regelbörda och effektivare tillståndsprocesser – den enskilt viktigaste faktorn för att attrahera omställningsinvesteringar. Långa och oförutsägbara processer är ett allvarligt hinder.
Arbetsmarknad
IKEM avvisar förslag om mer decentraliserad och flexibel lönebildning. Industriavtalet har levererat stabilitet, reallöneökningar och konkurrenskraft. Förändringar riskerar att underminera modellen.
Kompetensförsörjning
Vi delar bilden av en kritisk kompetensutmaning. Stärk incitamenten för STEM-utbildning och arbete. Undvik åtgärder som försvårar rekrytering, exempelvis höga lönegolv för arbetskraftsinvandring.
Forskning och innovation (FoU)
Starkare FoU-incitament behövs: konkurrenskraftigt FoU-avdrag och reformerad expertskatt. Dagens system präglas av bristande konkurrenskraft och rättsosäkerhet. Tydligare rollfördelning i akademin och starkare samverkan med näringslivet är avgörande.
Energi och infrastruktur
Industrins omställning kräver planerbar, fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Underhåll och utbyggnad av kritisk infrastruktur måste prioriteras. Elbehovet väntas minst fördubblas till 2045.
Klimatpolitik
Klimatpolitiken ska stärka produktivitet och konkurrenskraft. Stabilitet, långsiktighet och EU-harmonisering är centralt. EU ETS bör vara huvudstyrmedel. Industriklivet bör värnas som riskdelning i tidiga teknikskiften.
Undvik nationella särlösningar
Regler och styrmedel bör utformas på EU-nivå. Nationella avvikelser riskerar att snedvrida konkurrensen och dämpa investeringar. Selektiva stöd kan behövas i strategiska fall, t.ex. IPCEI.