Remissvar
Här publiceras IKEM:s svar på remisser.
Remiss av SOU 2023:59 Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation
Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Samtidigt föreslår den att de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova avvecklas och att den externa forskningsfinansieringen vid Energimyndigheten upphör.
Här finns utredningen.
IKEM:s svar
Vi instämmer i förslaget att en ny myndighetsstruktur bör inrättas med i huvudsak de uppgifter utredaren föreslagit. Utredaren föreslår också en alternativ lösning Vi anser att även den alternativa lösningen är bättre än dagens system, och att tiden är mogen för en konsolidering och omorganisation av forskningsfinansieringen, för att bättre svara mot dagens och morgondagens behov.
Remiss av EU-kommissionens förslag om att förhindra spill av plastpellets för att minska utsläpp av mikroplast
Förslaget har sin utgångspunkt i EU:s gröna giv, EU:s plaststrategi och EU:s
handlingsplan för cirkulär ekonomi. I EU:s handlingsplan för nollutsläpp
(Zero Pollution Action Plan), anges att utsläppen till miljön ska minska med
30% till 2030. Detta förslag är ett av flera initiativ som ska bidra till att
minska oavsiktliga utsläpp av mikroplaster till miljön.
Syftet med förslaget är att förebygga spill av plastpellets och därigenom
minska utsläpp av mikroplast. Detta görs genom att fastställa skyldigheter för hantering av plastpellets i alla led i leveranskedjan.
IKEM:s svar
Förslaget innebär att krav på alla som hanterar plastpellets inom EU fastställs i förordning. IKEM välkomnar förslaget och konstaterar att det i stora drag utgår från Operation Clean Sweep (OCS), ett initiativ för plastindustrin att frivilligt vidta åtgärder för att minimera utsläpp av plastföroreningar till miljön. Arbetet inom OCS har pågått sedan 1991 och har bidragit till att minska utsläppen av plast sedan dess.
Vidare välkomnar IKEM att små och medelstora företag samt verksamheter som hanterar mindre än 1 000 ton plastpellets per år får undantag från de skarpaste reglerna.
Ur ett svenskt perspektiv är förslaget positivt, då det ligger i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer för hur plastpellets ska hanteras.
Remiss av SOU 2023:25 Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd
Utredningen föreslår att det ska ställas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd.
Här finns utredningen.
IKEM:s svar
IKEM avstyrker förslaget då det skulle skada industrins produktivitet och kompetensförsörjning.
Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen är avgörande för IKEM:s medlemsföretag och för Sveriges ekonomi. Kompetensbristen är ett av de största hindren för så gott som alla branscher i näringslivet. Särskilt tufft är det för den kunskapsintensiva industrin som IKEM företräder. Våra medlemsföretag behöver tusentals forskarutbildade och högskoleutbildade bara inom de kommande åren för att kunna fortsätta den gröna omställningen, producera livsnödvändiga varor och stärka Sveriges välstånd.
Om kompetensförsörjningen inte fungerar kan följden bli att expansioner förläggs i andra länder, att forskningsanläggningar inte kan starta i Sverige och att produktivitetstillväxten hämmas. Utredningen konstaterar själv att förslagen skulle förvärra den redan alarmerande kompetensbristen.
Remiss av Ds 2023:6 Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ju2023/00690)
I promemorian lämnas förslag till genomförande av det nya blåkortsdirektivet. Direktivet ersätter 2009 års blåkortsdirektiv.
Här finns förslaget.
IKEM:s svar
IKEM:s medlemsföretags höga specialiseringsgrad innebär att blåkortsdirektivet, som riktar sig i synnerhet till yrken med högre löneläge och högre specialiseringsgrad, är särskilt relevant.
Det är positivt att regeringen vill förenkla för den högkvalificerade arbetskrafts-invandringen. Blåkorten är en av pusselbitarna för att uppnå det. De borde därför också implementeras i en så främjande form som möjligt.
I nuläget är utnyttjandet av blåkort relativt litet i Sverige, bland annat för att vi har ett välfungerande eget system för arbetskraftsinvandring. Att komplettera det med blåkorten gör vägarna till arbete för tredjelandsmedborgare fler, och underlättar därmed företagens kompetensförsörjning.
Promemorian (Ds 2023:6) föreslår att den nuvarande lönetröskeln på 1,5 gånger Sveriges genomsnittliga bruttoårslön behålls. Det är en mycket hög nivå som stänger dörren till blåkort även för personer med relativt goda inkomster. Det är värt att notera att regeringens egen inriktning, enligt Tidöavtalet, är att arbetstillstånd ska kunna beviljas i normalfallet vid medianlönen. Genomsnittslönen är avsevärt högre än medianlönen och 1,5 gånger genomsnittslönen är nästan 70 procent högre än medianlönekravet.
Direktivet kräver att lönetröskeln ligger mellan 1,0 och 1,6 gånger medellönen. Vid det förra blåkortsdirektivet var 1,5 gånger medellönen den lägsta tillåtna nivån, och nästan alla medlemsstater lade sig på just den nivån. Om Sverige behåller 1,5 som gräns finns risk att vi både försvårar kompetensförsörjningen i absoluta mått mätt, eftersom arbetstagare med mellan 37 100 och 59 360 kronor i månadslön stängs ute från blåkorts-systemet, men också försämrar vår konkurrenskraft jämfört med europeiska länder som väljer en lägre andel av medellönen som gräns.
I IKEM:s branscher (SNI-koderna 19, 20, 21 och 22) ligger löneläget högre än industrin som helhet, något som också gäller arbetskraftsinvandringen. I industrin har ungefär 37 procent av alla beviljade arbetstillstånd löner under 37 100 kronor, medan hela 88 procent har lön under 59 360 kronor. För arbetstillstånd som beviljats i företag inom IKEM:s branscher är det 31 procent som tjänar under medellön och 78 procent under 1,6 gånger medellönen.
Med remissens förslag, 1,6 gånger medellönen, skulle endast 22 procent av arbets-kraftsinvandringen till IKEM:s branscher och 12 procent av arbetskraftsinvandringen till industrin ens kvalificera för att kunna söka blåkort. Om nivån istället läggs på 1 gånger medellönen skulle 69 procent av arbetskraftsinvandringen till IKEM:s branscher och 63 procent av industrin som helhet ha möjlighet att gå via blåkortssystemet.
För en regering som vill främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och fungerande kompetensförsörjning till industrin finns det inga skäl att lägga lönetröskeln högre än den lägsta tillåtna nivån.
Läs hela IKEM:s svar.
Remiss av promemorian Förslag om utvidgad tidsgräns för expertskatt inför budgetpropositionen 2024 (Fi2023/01516)
I promemoria finns förslag om att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades till att i stället gälla under högst sju år.
Här finns förslaget.
IKEM:s svar
IKEM har tagit del av Näringslivets Skattedelegations remissyttrande och instämmer i det. IKEM tillstyrker den föreslagna ändringen.
Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen är avgörande för IKEM:s medlems-företag och för Sveriges ekonomi. Det är positivt att regeringen vill förenkla för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Kompetensbristen är ett av de största hindren för så gott som alla branscher i näringslivet. Särskilt tufft är det för den kunskapsintensiva industrin som IKEM företräder. Våra företag behöver tusentals forskarutbildade och högskoleutbildade bara inom de kommande åren för att kunna fortsätta den gröna omställningen, producera livsnödvändiga varor och stärka Sveriges välstånd. Mer än hälften av företagen säger att det är svårt att hitta FoU-kompetens – den högsta nivån någonsin enligt Ingenjörsvetenskapsakademin – och sju av tio företag tycker det är svårt att rekrytera högskoleutbildade enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer.
Det viktigaste för att öka den svenska expertskattens konkurrenskraft är dock en större översyn av skattenedsättningens nivå och inkomstgränsen för vilka som omfattas. IKEM noterar med uppskattning att regeringen har tillsatt en utredning (”Skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskatte-reglerna, Dir. 2023:81), något som har potential att innebära en avsevärd förbättring av den svenska expertskatten, underlätta rekrytering av viktig högkvalificerad arbetskraft och stärka Sveriges industri, ekonomi och offentliga finanser.
Remiss av promemorian Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (KN2023/03617)
I promemorian föreslås det att kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. Det föreslås även att reduktionsnivåerna för 2027–2030 ska slopas. I promemorian görs bedömningen att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030. Även andra åtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva bör övervägas.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Här finns förslaget.
IKEM:s svar
IKEM anser att de är viktigt att ökad produktion av alla fossilfria råvaror både för tillverkning och bränsle. En förutsättning för att skapa incitament och investeringsvilja i klimatomställningen är att regelverk är tydliga och långsiktiga. Våra medlemma är en del av lösningen av klimatomställningen men då krävs förutsägbara och hållbara spelregler.
Vi behöver i ljuset av det nya klimatpaketet Fit for 55 som hela EU ställt sig bakom ha en dialog om vad vi i industrin kan och tänker göra, vilka investeringar som sker och vilka som behövs. Men det kräver tydlighet och långsiktighet. Produktion av förnybart bränsle kräver stora investeringar i anläggningar som behöver vara i gång och jobba i 20–30 år för att investeringen ska vara lönsam. Vem är beredd att göra investeringar i miljardklassen i sådana anläggningar när förutsättningarna snabbt kan förändras? Nya besked och förändringar av reduktionsplikten är för snabba i förhållanden till den industriella verkligheten.
Läs hela IKEM:s svar.
Remiss av promemorian En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier (DS 2023:9)
Utredningens uppdrag har varit att bedöma i vilken utsträckning befintlig lagstiftning kan användas för att styra fördelningen av nödvändiga kemikalier och att vid behov analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp.
Här finns utredningen.
IKEM:s svar
IKEM instämmer i de remissyttrande som Näringslivets Regelnämnd (NNR) lämnat och vill särskilt lyfta nedanstående synpunkter.
IKEM är positiva till att utredningen lyfter behovet av beredskap av vattenreningskemikalier och deras viktiga roll i samhället. Vidare delar vi utredningens uppfattning att omfördelning av vattenreningskemikalier i första hand ska ske inom den offentliga sektorn. Dock saknas en detaljerad och monetär konsekvensanalys för de företag som blir indirekt berörda och som har en nödvändig samhällsfunktion vid en långvarig brist av vattenreningskemikalier.
Vi stödjer utredningens förslag om att ett uppdrag ges till en myndighet att vidareutveckla den befintliga vägledningen ”Vägledning för prioritering av fällningskemikalier inom dricksvattenproduktion och avloppsrening”. Dock anser IKEM att uppdraget bör ges till en samordnande myndighet i samverkan med berörda myndigheter. Den samordnande myndigheten bör vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och inte Livsmedelsverket. Det för att tillgången till vattenreningskemikalier inte enbart är en fråga om dricksvatten och livsmedelsförsörjning utan är även en fråga om beredskap för andra samhällskritiska funktioner som t. ex läkemedelsförsörjning och behandling av avfall. I vägledningen bör det även tydliggöras hur prioriteringar ska göras i förhållande till industrins behov. IKEM föreslår att berörda beredskapsmyndigheter som bör delta i utformandet av vägledningen är bland annat Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Naturvårdsverket. Även Kemikalieinspektionen bör ingå i utformandet av vägledningen utifrån sin expertis i kemikalieområdet även om de inte är en beredskapsmyndighet.
Remiss av promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
I promemorian föreslås att en god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska innebära att en arbetskraftsinvandrare får en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige.
Här finns förslaget.
IKEM:s svar
Våra företag är expertorienterade, globalt verksamma och utsatta för internationell konkurrens. Därmed har skillnaderna i konkurrensförutsättningar stor betydelse för investeringsbeslut och var man förlägger sin produktion. Rätt förutsättningar för kompetensförsörjning och en väl fungerande lönebildning är avgörande framgångsfaktorer för att svensk industri ska vara konkurrenskraftig i ett globalt perspektiv. Regeringens förslag, om dessa blir verklighet, skulle bidra till en utveckling i motsatt riktning och inverka negativt på industriföretags internationella konkurrenskraft.
Vi har tagit del av Svenskt Näringslivs remissvar och ansluter oss till synpunkterna i remissvaret samt vill ytterligare belysa följande för oss särskilt viktiga frågor.
IKEM avstyrker regeringens förslag. Regeringens förslag påverkar industrins internationella konkurrenskraft negativt. Våra grundläggande invändningar är följande:
- Sveriges industris kompetensförsörjningsbehov är omfattande. Det är avgörande för svenska industriföretags internationella konkurrenskraft att det skapas rätt förutsättningar för att säkra detta kompetensförsörjningsbehov. Att begränsa möjligheterna till arbetskraftsinvandring är helt fel väg att gå. Detta gäller inte bara högutbildade arbetstagare. Kompetensbehovet är stort i alla befattningsnivåer inom industrin.
- Den svenska lönebildningsmodellen där arbetsmarknadens parter sätter lönerna, utan statlig inblandning, har tjänat Sverige väl. Regeringens förslag innebär ett allvarligt ingrepp i denna modell. Att på detta sätt rubba balansen i modellen kan leda till allvarliga konsekvenser i lönebildningen.
- Regeringens förslag är inte ett effektivt sätt att motverka fusk och missbruk.
Remiss av EU-kommissionens förslag till ändringar i förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP)
EU-kommissionens förslag till ändringar i förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP).
Här finns förslaget.
IKEM:s svar
En revidering av CLP-lagstiftningen är en revidering av en av de mest omfattande och djupgående kemikalielagstiftningarna i världen. IKEM förespråkar en målinriktad och definierad revidering för att på ett så effektivt sätt som möjligt nå de mål som kommissionen har satt upp, och som IKEM står bakom, under kemikaliestrategin. Utifrån de utgångspunkterna har vi följande synpunkter på kommissionens förslag som vi vill att Regeringen tar med sig i utformningen av den svenska positionen.
Remiss av EU-kommissionens förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall
EU-kommissionens förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall.
Här finns förslaget och bilagan.
IKEM:s svar
IKEM välkomnar kommissionens förslag på en EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Vi ser att kommissionens förslag om att säkerställa att alla förpackningar är återvinningsbara samt öka användning av återvunnet material kan bidra till plastindustrin omställning till en cirkulär ekonomi. Vi välkomnar även det faktum att det presenteras i form av en förordning vilket kommer garantera en gemensam lagstiftning i alla EU:s medlemsländer.
Även om vi välkomnar förordningens övergripande mål vill vi särskilt peka på att förordningen bör vara såväl materialneutral som teknikneutral. Vissa delar i den förslagna förordningen kan leda till oönskade negativa effekter, vilket i slutändan undergräver förordningens miljömål.
Remiss av Ds 2022:22 Bättre konsekvensutredningar
I promemorian föreslås en ny förordning om konsekvensutredning (konsekvensförordningen) där bestämmelser om konsekvensutredningar samlas. Konsekvensförordningen föreslås, i likhet med nu gällande regler, uppställa krav på att en konsekvensutredning ska redovisas när statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen beslutar om föreskrifter eller allmänna råd.
Konsekvensförordningen föreslås dessutom ställa upp ett nytt krav på redovisning av en konsekvensutredning när de myndigheter som omfattas av förordningen lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska besluta om eller föreslå nya eller ändrade regler.
I promemorian föreslås också att Ekonomistyrningsverket (ESV) får i uppgift att koordinera metodutveckling, vägledning och utbildning när det gäller konsekvensutredningar. Därtill föreslås att ESV ska ge särskilt uppsökande stöd till kommittéer och särskilda utredare i deras arbete med konsekvensutredningar.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
IKEM:s svar
IKEM instämmer i det som utredningen anger angående de problem med konsekvensutredningar som finns i nuläget. Bland annat att konsekvensutredningar ofta fokuserar på ett begränsat antal specificerade konsekvenser, i stället för att belysa konsekvenser för hela samhället och dess aktörer. Det är dessutom komplicerat, och förenat med stor osäkerhet samt att det för närvarande saknas ett ändamålsenligt stöd till de som tar fram konsekvensutredningar. Vi ser därför positivt på utredningens förslag om enhetliga regler för konsekvensutredningar som kan underlätta för de som upprättar, tar emot och stödjer arbetet med konsekvensutredningar att förstå vad en sådan bör innehålla.
Det är dock vår bestämda uppfattning att även Regeringskansliet måste omfattas av motsvarande krav på konsekvensutredningar som föreslås gälla för förvaltningsmyndigheter, kommittéer och myndighetsrapporter till följd av olika regeringsuppdrag.
Remiss av SOU 2021:21 En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden
Utredningen lägger förslag som innebär att alla som tillämpar miljöbalken ska arbeta för att minimera klimatförändringarna och ges möjlighet att föregripa lagstiftningens obligatoriska krav. Genom att verksamhetsutövare och de som vidtar åtgärder själva ska föreslå och genomföra de åtgärder som behövs verkar miljöbalken även i förebyggande riktning.
IKEM:s svar
IKEM avstyrker förslaget i sin helhet. Våra medlemsföretag producerar bland annat viktiga insatsvaror som är nödvändiga i princip alla förädlingskedjor. Därför är företagens förmåga att bidra till sina kunders omställning en förutsättning för en lyckad omställning av samhället i stort. Företagen är utpräglat exportorienterade och utsatta för internationell konkurrens. En nyckel till framgång är global konkurrenskraft. Lika spelregler för industrin såväl inom som utanför Europa en viktig förutsättning både för långsiktig tillväxt och omställning inom industrin. Därför är det olyckligt att utredningens uppdrag begränsas av ett snävt nationellt perspektiv, som både är kortsiktigt ur klimatsynpunkt och som riskerar att kringskära företagens möjligheter att positivt bidra till lösningarna när deras konkurrensförmåga riskerar att urholkas.
Remiss av SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen
Miljöprövningsutredningens uppdrag var att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna de förslag på åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning till gagn för en grön omställning.
Det övergripande syftet med utredningen var dels att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar genom horisontella förändringar i miljöprövningen, dels att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser, samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs.
Genom ett tilläggsdirektiv fick utredningen också i uppdrag att utreda om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå klimatmålen. Dessutom skulle utredningen enligt tilläggsdirektiven utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor kan användas för att åstadkomma moderna miljövillkor.
IKEM:s svar
IKEM ser positivt på utredningens huvuduppdrag att försöka åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser, samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Detta är helt avgörande för att vi ska ha ett gynnsamt industriklimat där investeringar blir verklighet i svensk industri som bidrar till omställning, utveckling, sysselsättning och välfärd.
Vi noterar att inga förslag läggs angående tidsbegränsade tillstånd eller förtursförfarande, vi delar utredningens slutsatser avseende dessa frågor då det är vår uppfattning att sådana förslag snarare skulle riskera att försvåra och försena omställning och utveckling.
Vi tillstyrker förslagen avseende;
- att införa ändringsprövning som huvudregel,
- att förtydliga gränsen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt,
- att övergå till begreppet ”betydande miljöpåverkan”,
- att införa en nedre gräns för anmälan, samt
- att det föreslås bli enklare att ansöka om villkorsändringar.
Dessa förslag bör genomföras omgående.
Däremot avstyrker vi förslaget om omprövning vart tionde år.
Remiss av EU-kommissionens förslag till reviderat industriutsläppsdirektiv
EU-kommissionens förslag till ett reviderat industriutsläppsdirektiv
Här hittar du hela remissen och bilagan
IKEM:s svar
Generella synpunkter
- Tillståndsprocesser får inte förlängas utan måste förenklas och förkortas för att vi ska klara en snabb industriell omställning.
- Byråkratiska krav utan miljönytta, så som Environmental Management Systems, måste undvikas.
- Att blanda olika lagområden leder till ökad komplexitet av miljörätten och bör undvikas. Dessutom bör inte IED ändra på redan etablerad lag såsom att bevisbördan läggs på verksamhetsutövaren att bevisa sin oskuld.
- Alla ändringar av IED måste ses i ljuset av europeisk industris konkurrenskraft.
Förslagen i 15.3 och 15.4
- Tillämpa hela BAT-intervallet för att maximera den totala miljönyttan i stället för kravet på att lägsta utsläppsgränsvärdet alltid ska vara utgångspunkt (art 15.3)
- Bibehåll dispensmöjligheter för utsläppsgränsvärden över det övre BAT-intervallvärdet (art 15.3 och 15.4)
- Undvik bindande krav på resurshushållning (krav på råvaror, energi, vatten, kemikalier etc.) (art 15.3a)
IKEM anser att det inte är lämpligt att sätta strängaste nivå på utsläppsgränsvärden utan att hela BAT-intervallet ska tillämpas för att maximera den totala miljönyttan. Eftersom optimering av olika parametrar påverkar olika miljöaspekter, vilket måste beaktas och anpassas efter lokala förhållanden.
Remiss av Förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor
MSB ger möjligheten att lämna synpunkter på förslag till nya föreskrifter med allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor med tillhörande konsekvensutredning.
IKEM:s svar
I MSB:s konsekvensanalys skriver man att ”det är av stor vikt att åtgärder vidtas för att minimera risker och konsekvenser av olyckor” i distributions och lagerverksamheter, samt att ”Redan idag är man ålagd att genom 7 § LBE genomföra en utredning av risker och därmed bör inte detta krav medföra nya kostnader.”
IKEM konstaterar dock det nya allmänna rådet anger att 100% av förvarad volym (10 000 liter) bör omfattas av en invallning. Detta är ett kraftigt avsteg från nuvarande lagstiftning, och vår bedömning är att det på tvärs mot MSB:s slutsats är förenat med mycket stora kostnader för ombyggnation. Verksamheter som idag förvarar stora volymer (vilket är betydligt mer än de 10 IBC:er som anges här) har en tät dialog med myndigheter och räddningstjänst redan idag, och upplever att förvaringen lever upp till de säkerhetskrav som rimligen kan ställas. MSB har i sin konsekvensanalys inte heller angett vilka säkerhetsbrister man ser och som behöver åtgärdas, vilket gör de allmänna råden orimliga i förhållande till det man vill uppnå.
5 kap 1 § Kontroll av rörledningar
Bestämmelsens första stycke ska enligt konsekvensutredningen reglera en lucka för rör- och slangledningar som inte är ansluta till en cistern.
Rörledningar i fråga omfattas dock av direktivet för tryckbärande anordningar (2014/68/EU). Detta är ett harmoniserat produktdirektiv och det är ytterst tveksamt om den reglering som föreslås är i enlighet med Europeiska unionens funktionssätt, artikel 114.
Det är också oklart hur denna kontroll ska gå till i praktiken. Rörledningar tillverkade mot kraven i direktivet för tryckbärande anordningar är lagligen släppta på EU:s gemensamma marknad, och den enda aktör som kan begära ut den tekniska informationen för dessa produkter är marknadskontrollerade myndigheter. Kontrollorgan och företag har inte rätt att begär ut dessa handlingar från en tillverkare, vilket omöjliggör en konstruktions- och tillverkningskontroll.
Rörledningar som inte kontrolleras enligt MSBFS 2018:3 kontrolleras enligt kraven i AFS 2017:3. Denna uppdelning har varit gällande i ca. 40 år, före uppdelningen var det dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) som reglerade hela området.
Om MSB går vidare med detta förslag kommer det skapa stora kostnader och oklarheter. Man frångår dessutom den grundläggande principen att samma myndighet som reglerar återkommande kontroll av en anordning även ska reglera tillverkning och konstruktion.
Remiss av SOU 2022:65 En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk
Stödet vid korttidsarbete har varit en av de mest omfattande åtgärderna för att lindra effekterna för näringsliv och sysselsättning av spridningen av sjukdomen covid-19. Regelverket för korttidsarbete har under pandemin tillämpats för första gången och i en omfattning som inte förutsågs när lagstiftningen togs fram. Regeringen har därför funnit att det finns skäl att tillsätta en kommitté med uppdrag att dels analysera betydelsen av stödet för att lindra de negativa ekonomiska effekterna som uppstått till följd av spridningen av covid-19, dels se över om regelverket bör förändras i vissa avseenden.
Den första delen av kommitténs uppdrag har kommittén redovisat genom delbetänkandet Korttidsarbete under pandemin – En utvärdering av stödets betydelse (SOU 2022:30), som överlämnades till regeringen den 31 maj 2022.
Detta slutbetänkande innefattar kommitténs uppdrag att se över regelverket.
IKEM:s svar
Industriföretag är globalt verksamma och konkurrensutsatta. Därmed har skillnaderna i
konkurrensförutsättningar stor betydelse i samband med investeringsbeslut och vid
förläggning av produktionsvolym. Att det inom en och samma industrikoncern ofta finns liknande anläggningar i flera olika länder gör dessutom skillnaderna extra tydliga. Så länge verksamheter i Sverige inte har villkor som är likvärdiga med dem i viktiga konkurrentländer innebär det en risk för att investeringar och jobbtillfällen förläggs till andra länder alternativt att uppsägningar sker i Sverige istället för att korttidsystemet nyttjas. I samband med en mer omfattande kris kan konsekvensen därtill bli att det sker en överutslagning av långsiktigt livskraftiga verksamheter och arbetstillfällen i länder som har mindre konkurrenskraftiga system för korttidsarbete.
Förekomsten av korttidsarbete i Sverige under pandemin gjorde att industrin sammantaget hanterade situationen annorlunda än under finanskrisen. I stället för att varsla – valde man i många fall att tillämpa korttidsarbete. Möjligheten var värdefull för industriföretagen och deras anställda – men tillämpningen innebar även utmaningar avseende såväl förutsebarhet och rättssäkerhet som administration.
För att systemet för korttidsarbete ska vara användbart för industriföretag framöver och
därmed att den eftersträvade konkurrensneutraliteten uppnås måste systemet erbjuda
konkurrenskraftig kostnadsavlyftning för företagen och präglas av ett enkelt regelverk,
begränsad administrativ belastning samt tydlighet och förutsebarhet. Det är positivt att
förslagen i betänkandet syftar till detta.
Bedömningen av hur det svenska systemet bör utformas för att vara tillräckligt
konkurrensneutralt tar sin utgångspunkt i rapporten Korttidsarbete under Covid-19 –
Systemen i viktiga konkurrentländer som finns tillgänglig på Industrirådets hemsida.
Remiss av SOU 2017:45 Ny lag om företagshemligheter
I betänkandet föreslås en ny lag om företagshemligheter, som ska ersätta den nu gällande lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Förslaget har sin bakgrund i att det måste göras ändringar den svenska lagstiftningen för att genomföra ett EU-direktiv om skydd för företagshemligheter. I betänkandet föreslås även – utan bakgrund i EU-direktivet – en bestämmelse om straff för den som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som vederbörande har haft lovlig tillgång till följd av anställning eller uppdrag eller på annan liknande grund.
IKEM:s svar
IKEM, som är en av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer, ställer sig bakom Svenskt Näringslivs remissvar i alla delar och vill ytterligare belysa följande för oss särskilt viktiga frågor.
Vi ställer oss över lag positiva till det förslag om ny lag om företagshemligheter som presenteras i betänkandet.
Företagen välkomnar den sekretess som föreslås gälla under och efter domstolsförfaranden samt den nya brottsrubriceringen olovligt utnyttjande/röjande av företagshemlighet.
I många fall finns den konfidentiella informationen hos individen utan att den tas med fysiskt. Med de föreslagna reglerna blir företagets skydd förstärkt. Dels i de fall individen involveras inom ramen för domstolsförfaranden, dels i de fall anställda/f.d. anställda olovligen utnyttjar eller röjer ett företags konfidentiella information.
Det våra företag är kritiska till är att betänkandet valt att behålla kravet på synnerliga skäl vid skadeståndsanspråk som riktas mot f.d. anställda i 10 § andra stycket nya lagen. Företagen använder sig idag av sekretess- och konkurrensklausuler på befattningar där det kan vara motiverat utifrån den praxis som finns samt särskilda sekretessklausuler med inriktning på särskilt skyddsvärda projekt.
Remiss av SOU 2019:10 Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete
Utredningen har haft i uppdrag att analysera om det svenska systemet med statligt stöd vid korttidsarbete kan göras mer konkurrenskraftigt samt att analysera behovet av validering och kompetensutveckling kopplat till systemet.
IKEM:s svar
Det är enligt parterna önskvärt att det finns goda förutsättningar att kombinera korttidsarbete med kompetenshöjande åtgärder eller validering. Att hela eller delar av den frigjorda tiden i samband med korttidsarbete kan användas för detta är värdefullt såväl för arbetsgivare och arbetstagare som för samhället i stort. Genom utbildningsinsatser när korttidsarbete används i samband med tillfälliga ekonomiska problem inom ett bolag eller under en ekonomisk kris kan förhoppningsvis verksamheten och medarbetarna komma ut stärkta efteråt. Att korttidsarbete används just i samband med ekonomiska svårigheter tydliggör samtidigt att likviditeten sannolikt är ansträngd i bolagen. För att kompetenshöjande åtgärder eller validering ändå ska kunna genomföras är det därför av stor betydelse att staten bidrar med
finansiering av dessa. Mot denna bakgrund är parternas generella uppfattning att vi ställer oss positiva till förslagen som presenteras i slutbetänkandet.
Remiss SOU 2019:19 Belastningsregisterkontroll i arbetslivet
I betänkandet lämnas förslag om ett utökat författningsstöd för registerkontroll i arbetslivet såvitt avser Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, finansiella företag som omfattas av krav på ledningsprövning samt offentliga och enskilda aktörer som utför vård- och omsorgsinsatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Ett sådant författningsstöd är nödvändigt om det införs ett generellt förbud mot registerkontroll i enlighet med vad som föreslagits av Utredningen om registerkontroll i arbetslivet.
Utredningen lämnar även vissa förslag om registerkontroll utanför arbetslivet. Förslagen i denna del berör Kriminalvården, som föreslås få kontrollera förekomst i belastningsregistret dels vid inpassering i anstalt eller häkte, dels vid anlitandet av enskild för att bedriva verksamhet med halvvägshus eller hem för vårdvistelse. Även de förslag som lämnas om registerkontroll av den som, utan att vara anställd, ska ingå eller ingår i ledningen i ett finansiellt företag är hänförligt till denna del.
IKEM:s svar
Precis som Svenskt Näringsliv yttrat, så anser IKEM att något generellt förbud mot registerkontroll inte bör införas men om så sker så tillstyrker IKEM utredningens förslag med den reservationen att lagförslaget bör inkludera fler verksamheter som har behov av utdrag ur belastningsregistret. För IKEM:s företag är det viktigt att en ny utredning omgående tillsätts med uppdrag att utreda bl.a. dels de branscher IKEM företräder dels de skyddsvärda intressen som finns inom dessa branscher.
De skyddsvärda intressen som till exempel är framträdande bland IKEM:s branscher är följande. Många av företagen träffas av utländsk lagstiftning som har krav på att anställda i våra företag kan visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. Våra medlemsföretag verkar i en internationell miljö och många av dem har utländska ägare och ingår i utlandsägda koncerner. Företagens internationella verklighet är inte avgränsad till enbart Sverige och svensk lag utan deras verklighet är komplex och styrd av globala regler.