Skriv ut

Utskrift

Skriv ut
Beskuren bild från omslaget till Svenskt Näringsliv rapport Framtidens yrkesutbildning - Ge branscherna makten.

Förslagen som kan fixa kompetenskrisen

Sju av tio svenska företag har idag svårt att få tag på kompetens. Så många som vart femte rekryteringsförsök misslyckas trots den växande arbetslösheten. Samtidigt har elever på de nationella yrkesutbildningsprogrammen sjunkit från 45 till 30 procent under de senaste 13 åren. Svenskt Näringsliv presenterar därför en reformagenda där de föreslår att företag och branscher får betydligt mer inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen.

− IKEM har stöttat arbetet och vi välkomnar verkligen reformförslagen. För att möta kompetensbehoven måste 10 procent fler i varje årskull ta examen från en yrkesutbildning, det här är jätteviktiga frågor för våra medlemsföretag, säger Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning på IKEM.

Svenskt Näringslivs branschmodell för den gymnasiala yrkesutbildningen ger:

  • Större möjlighet för branscherna att påverka innehållet
  • Ett allsidigt utbud i hela landet
  • Mer attraktiva utbildningar för eleverna
  • Bättre kvalitet och resultat

− I dagsläget är det för få som vill gå, som kan gå och som slutför en yrkesutbildning. Svenskt Näringsliv konstaterar att utbudet inte svarar tillräckligt mot arbetsmarknadens behov samtidigt som huvudmännen inte tar ansvar för utbudet. Samtidigt kan branscherna som ska rekrytera eleverna efter examen inte påverka innehållet. Det vill Svenskt Näringsliv ändra på, det är både viktig och bra, säger Greta Hjortzberg. 

Både Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och LO delar Svenskt Näringsliv problembeskrivning och instämmer i merparten av förslagen från rapporten:

  • De nationella branschråden ska få bestämmande inflytande och regionala branschråd kopplade till regionalt utvecklingsansvariga (RUA ) och regionerna ska inrättas
  • De lokala branschrådens inflytande över kvalitetssäkringen ska stärkas liksom branschernas involvering genom ekonomiskt stöd för utveckling och drift av branschkoncept
  • Kunskapen om arbetsmarknadens behov måste öka och gymnasieskolan ska dimensioneras utifrån arbetsmarknadens efterfrågan
  • Samordningen mellan huvudmän ska öka och nationella och regionala branschskolor ska inrättas
  • Ett riktigt lärlingssystem för vuxna ska inrättas liksom ett yrkesvux för arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov
  • Den grundläggande högskolebehörigheten ska ingå på alla nationella program, kombinerade utbildningar ska införas i gymnasieskolan och yrkesutgångar ska införas på högskoleförberedande program
  • Gymnasieskolans programstruktur ska ses över och de högskoleförberedande programmen ska bli mer högskoleförberedande
  • Studie- och yrkesvägledningen ska stärkas och eleverna ska rustas för entreprenörskap och innovation

− Både reformförslagen och den branschmodell som Svenskt Näringsliv presenterar gör att hela den gymnasiala yrkesutbildningen går mot samma modell som industrin strävar mot genom Teknikcollege. Det innebär också att IKEM:s och övriga branschers hårda arbete med branschvalideringsmodeller får en starkare roll i utformandet av utbildningspaket och kunskapskrav mot viktiga yrkesroller. Det skulle vara jättebra, avslutar Greta Hjortzberg.

Svenskt Näringsliv: Framtidens yrkesutbildning - Ge branscherna makten

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in