Skriv ut

Utskrift

Skriv ut

Intresset för kemi ökar men för få forskar

Under IKEM:s almedalsseminarium den 5 juli framkom tydliga budskap från industrin, akademin och politiken om lösningar för en bättre kompetensförsörjning av forskare och specialister.
  • Anställningsvillkoren för doktorander behöver bli attraktiva, finansieringen bli stabilare och produktivitetsanslaget bör slopas
  • Långsiktiga plattformar för samforskning behöver byggas och kompletteras med forskarskolor och industridoktorander
  • Utbildningsanslagen för natur- och teknikområdet behöver höjas för att säkerställa kvalitet och en internationellt konkurrenskraftig nivå i akademin
  • Forskningsanslagen behöver värnas om och bör inte gå till digitaliserings- och klimatomställning. Det utgör viktiga områden som bör ha egen finansiering.

Direkt efter Kristdemokraternas ledare Ebba Bushs tal i Almedalen fick AstraZenecas Anna Sandström möjlighet att ventilera forskningsutmaningarna med Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet samt utbildningsutskottets Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Tomas Kronståhl (S). Till diskussionen bidrog också IKEM:s näringspolitiska chef Nils Hannerz och Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer.

Anna Sandström, Science Relations Director vid AstraZeneca betonade vikten av långsiktiga plattformar för samforskning för att skapa nya produkter och processer.  Våra kompetensbehov inom Life Science är ofta mycket nischade och de kan vi fånga upp genom konkreta forskningsprojekt.

- Samforskning leder till ökad kvalitet och fler citeringar, berättade Anna och betonar även fortbildningsmöjligheter.

- När vi anställt forskare och specialister behöver de återkommande kompetensutveckling. Det behövs livslångt lärande för akademiker, säger hon.

Hans Adolfsson är rektor vid Umeå universitet och professor i kemi redogjorde för akademins utveckling inom natur och teknikområdet.

 – Det är mycket positivt att intresset för kemi har vuxit och fler väljer området för studier och forskning, säger Hans.

Utmaningar är attraktiviteten hos forskningsanställningar, finansieringsmöjligheterna och den övervägande andelen internationella doktorander som i de flesta fall inte etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Hans berättar om att akademin absolut kan göra mer för förutsättningarna men välkomnar också ett större intresse för samarbete med det privata näringslivet.

 – Vi har en etablerad forskarskola där vi ersätter 50 procent av kostnaderna, men samarbetet rör till största del det offentliga idag. Vi välkomnar fler företag!

IKEM:s näringspolitiska chef Nils Hannerz är överens med Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer om behovet av att attrahera industriell forskning till Sverige och att det kräver såväl beslut som incitament och resurser till högre utbildning och forskning. Gemensamt trycker förbunden på ökad rörlighet och att hinder, exempelvis i form av förutsättningar för arbetskraftsinvandring av specialister, behöver byggas bort.

Både Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Tomas Kronståhl (S) tar till sig utmaningen att för få väljer en forskarutbildning, att anslagen till natur- och teknikområdet är urholkat samt och att strukturen för samverkan mellan akademi och industri är avgörande för att skapa ett bättre ekosystem för innovationer.

- Vi behöver se över hur vi kan förnya doktorandutbildningen och öka möjligheten för fler licentiater och industridoktorander, säger Marie-Louis Hänel Sandström och tillägger att det kan göras mer för att skapa intresse hos internationella studenter att välja att bo och arbeta i Sverige. Thomas Kronståhl instämmer och tycker att industrin ställer helt rimliga krav på politiken.

 -Utbildningsministern har tillsatt en utredning om rörligheten och vi kan göra ännu mer för att skapa en närmare relation mellan akademi, industri och arbetsmarknad för att komma närmare behoven.

Anna Sandström avslutar med ett gott exempel på samarbete mellan policynivåerna från Storbritannien där AstraZeneva samverkar med forskningsrådet kring Post Docs. Ett projekt som företaget delfinansierar.

 – Vi har tagit med oss exemplet till Vetenskapsrådet i Sverige, där det togs emot positivt även om regleringsbrev och annat kan utgöra hinder. Det finns mycket bra som vi kan göra tillsammans, säger hon och lovordar Umeå universitets inbjudan till samarbete.

Behovet av högutbildad kompetens och forskare

Plast-, kemi- och läkemedelsföretagen satsar varje år 22 miljarder på forskning. IKEM har kartlagt branschernas behov av spets- och forskarkompetens för framtiden. Andelen anställda med högre utbildning har ökat med hela 50 procent mellan 2007 och 2018 i kemiindustrins branscher.

Inom läkemedelsindustrin är nästan tre fjärdedelar eller 74 procent av medarbetarna högutbildade. Behovet av forskarutbildade är stort - upp till 8000 kan komma att behövas till år 2030. Kompetensbehoven ökar kraven såväl på Sveriges lärosäten som på politiska incitament för att inte bli ett hot mot framtida investeringar.

Läs mer i IKEM:s rapport 

Medverkande

Anna Sandström, Director Science Policy and Relations Europe, AstraZeneca
Nils Hannerz, Näringspolitisk chef, IKEM
Per Klingbjer, Förbundsdirektör, Naturvetarna
Marie-Louise Hänel Sandström, Riksdagsledamot, (M)
Tomas Kronståhl, Riksdagsledamot, (S)
Hans Adolfsson, Svensk professor i kemi och rektor, Umeå universitet

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in