Skriv ut

Utskrift

Skriv ut
Jonas Hagelqvist
Foto: Bengt Säll

Slopa skatten på plastbärkassar: IKEM kommenterar Naturvårdsverkets rapport

Naturvårdsverket har idag redovisat årsförbrukningen av plastbärkassar i Sverige under 2021. Det bekräftar vad vi på IKEM redan rapporterat att användningen av plastbärkassar har sjunkit dramatiskt på grund av den extrema skatten som infördes för två år sedan. Det Naturvårdsverket tyvärr inte redovisar är att plastbärkassar har ersatts med två olika påsar vilket har ökat resursförbrukningen. Nu köps en papperskasse för att bära hem varorna i och en avfallspåse på rulle för avfallet.

− Skatten på plastbärkassar borde aldrig ha införts. Den gör ingen skillnad på kassar av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Tyvärr har skatten satt käppar i hjulet för näringslivets arbete för en mer cirkulär ekonomi för plasten. Det är dags att slopa skatten. Vi vill i stället se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast, säger Jonas Hagelqvist, VD för IKEM.

Ur miljösynpunkt har skatten varit kontraproduktiv. De svenska plastbärkassarna var ledande när det gäller andelen återvunnen råvara och sedan fyllde den två funktioner, både för att bära hem varor i och sedan som soppåse. Avfallspåsarna är i högre grad importerade och av fossil råvara. Pappersbärkassarna är tyngre än de i plast och kräver därmed mer resurser för att transporteras. En tidigare analys från Naturvårdsverkets visar att papperskassarnas andel av försäljningen ökade från runt 20 procent före skatten till drygt 65 procent efter. Och försäljningen av avfallspåsar inom dagligvaruhandeln har ökat med 75 procent.

Skatten på plastbärkassar aldrig borde ha införts därför att:

  • Resursförbrukningen har ökat. Tidigare användes plastbärkassen minst två gånger – först för att bära hem varor i och sedan som soppåse. Nu har vi ersatt plastbärkassen med både en papperspåse och en avfallspåse på rulle. 1 påse blev 2 påsar.

  • Skatten har drabbat svensk plaståtervinning. Skatten gör ingen skillnad på plastbärkassar producerade av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Därför har den lett till att försäljningen av svenska plastbärkassar – som var ledande när det gäller andelen återvunnen råvara – minskade drastiskt och till stor del ersatts av avfallspåsar på rulle som i högre grad är importerade och av fossil råvara.

  • Sverige hade redan implementerat EU-direktivet om plastbärkassar. Därför varken krävdes eller fanns det behov av en skatt. Enligt direktivet är det dessutom viktigt att medlemsländers åtgärder inte leder till ökade avfallsmängder – vilket skatten har.

Skatten på plastbärkassar riskerar att sänka förtroendet för miljöpolitiken eftersom den har ökat resursförbrukningen och satt käppar i hjulet för näringslivets arbete för en mer cirkulär ekonomi för plasten. 

− Det är dags att slopa skatten nu. IKEM vill i stället se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast, säger Jonas Hagelqvist.

Läs IKEM:s rapport här

Logga in eller skapa en inloggning

Då får du ta del av mer information på webben.

Logga in