Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM.
Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM.

7,4 procent är ett historiskt dyrt avtal i ett extremt läge

IKEM och fackförbunden inom industrin har nått en överenskommelse om 7,4 procent i kostnadsökningar under en tvåårsperiod och därmed är ”märket” satt för den övriga arbetsmarknaden. I avtalet ingår en höjning av lägstlöner om 1 350 kronor.

Efter intensiva avtalsförhandlingar har IKEM nu kommit överens med fackförbunden IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna om löneökningar och avsättningar till delpension om sammanlagt 7,4 procent under en tvåårsperiod. Därmed är normen för löneökningar på svensk arbetsmarknad satt. IKEM företräder drygt 70 000 medarbetare och genom innovations- och kemiindustrin skapas cirka dubbelt så många indirekta jobb i andra branscher.

– Kostnadsökningen på 7,4 procent under en tvåårsperiod är ett historiskt dyrt avtal. Många av våra mindre företag är redan idag hårt pressade, men vi är nöjda med att ha tecknat ett avtal som skapar förutsägbarhet för våra medlemsföretag i en svår tid, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM.­­­

Avtalsförhandlingarna har skett i en exceptionellt osäker tid med kontinuerliga räntehöjningar, skenande elpriser och svag produktivitet. Samtidigt har Sverige bland de högsta lönekostnaderna i världen.

– Det har varit tuffa förhandlingar, men det här visar att Industriavtalet ger stadga i oroliga tider och ger förutsättningar för oss parter att kunna träffa avtal, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM.­­­

Mer om avtalen

Kostnadsökningarna är 7,4 procent för avtalsperioden 1 april 2023-31 mars 2025.
År 1: Avtalsvärdet den 1 april 2023 är 4,1 procent
År 2: Avtalsvärdet den 1 april 2024 är 3,3 procent

Avtalsvärdena ovan inkluderar löneökningar och avsättningar till den så kallade delpensionen. Avsättningar till delpension varierar mellan kollektivavtalen med IF Metall och tjänstemannaorganisationerna (0,2-0,4 procent).

Lägstlönerna höjs det första avtalsåret med 1 350 kronor.

Industrin sätter ”märket”

Det är industrin som sätter det så kallade ”märket”. Man kan säga att det är riktmärket eller normen för nya löner och villkor för arbetsmarknaden. Industrin sätter märket för att säkra företagens konkurrenskraft på en global marknad.