Staten måste garantera industrins elförsörjning
Staten måste ta ett samlat ansvar för att industriell verksamhet i landet har konkurrenskraftiga förutsättningar.
Trygg försörjning av fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, ökad återvinning av avfall och koldioxid och förnybara råvaror är avgörande för att IKEM-företagen ska kunna ställa om sina processer till klimatneutral produktion.
För att svensk industri ska kunna möta en växande efterfrågan på världsledande, hållbart producerade produkter kommer mer el behövas.
En central åtgärd för att minska beroendet av fossila råvaror är att elektrifiera processer. IKEM:s medlemsföretag beräknas öka sitt behov från 10 till cirka 17 TWh fram till 2045, enligt Energiforsks högnivåscenario. En betydande del av det behovet kommer finnas i södra Sverige. Det är avgörande att den kraft som produceras är fossilfri, tillgänglig när den behövs och kan levereras till ett konkurrenskraftigt pris.
Redan i dag hålls investeringar tillbaka på grund av oro och osäkerhet kring tillgången på fossilfri el. Störst är behoven i södra Sverige, där situationen i dag är som svårast.
Företagens konkurrenskraft, elektrifieringen och industrins gröna omställning är beroende av fossilfri el till låga och förutsägbara priser.
Bara omställningen i innovations- och kemiindustrin kommer innebära en elförbrukning som motsvarar all den hushållsel som används i dag.
Om vi ska kunna möta en växande efterfrågan på hållbart producerade produkter behöver elproduktionen öka kraftigt. Därför måste regeringen säkerställa ett elsystem som möter behoven och investera i förstärkningar av el- och distributionsnäten.
Idag finns betydande brister i det svenska elsystemet, inte minst pga nedläggning av kraftproduktion i södra Sverige och långa ledtider i förstärkning av överföringskapaciteten från norra delarna av landet. Detta har skapat höga och volatila elpriser som blivit än mer kännbara som en följd av Rysslands anfall på Ukraina. De nuvarande bristerna äventyrar industrins framtid i Sverige.
Staten måste ta ett samlat ansvar för att industriell verksamhet i landet har konkurrenskraftiga förutsättningar. Det inkluderar bland annat att säkerställa en tillräcklig fossilfri elproduktion, att förstärka el- och distributionsnäten samt att aktivt driva en energipolitik som ger en elförsörjning som möter industrins behov till en kostnad som stärker industrins globala konkurrensförmåga.
I kemiindustrins reformagenda Kemi är lösningen presenterar vi konkreta reformförslag för säkrad elförsörjning. Läs IKEM:s reformförslag på området
Staten måste ta ett samlat ansvar för att industriell verksamhet i landet har konkurrenskraftiga förutsättningar.
Staten bör utreda vilka konkreta hinder som försvårar användandet av industriell restvärme.
Till skillnad från viktiga konkurrentländer som till exempel Tyskland och Finland kompenseras svensk industri inte för de indirekta kostnader som orsakas av samspelet mellan prissättningen på elmarknaden och EU:s system för handel med utsläppsrätter, (ETS).
För att underlätta hanteringen och undvika att olika lokala myndigheter gör olika bedömningar bör Sverige i likhet med till exempel Nederländerna, Storbritannien och Österrike ta fram nationella end of waste-kriterier. Dessa kriterier är viktiga för att uppnå cirkulära flöden.
Regeringen bör göra en översyn av klimatpolitiken i syfte att utvärdera dess effektivitet och förenlighet med styrmedel på EU-nivå.
Nyhet:
Vattenfall pausar det havsbaserade vindkraftsprojektet i Kriegers flak eftersom regeringen inte tar anslutningskostnaden till stamnätet. Malin Johansson, energiexpert på IKEM, hoppas innerligen att regeringen har en plan b för att nå sitt mål om 300 TWh till år 2045.
Nyhet:
Industrins elbehov ökar med 88 TWh fram till 2035. Det motsvarar ytterligare nästan två tredjedelar av Sveriges nuvarande elanvändning. Det tidigare prognostiserade tillkommande elbehovet om 70 TWh till år 2030 har senarelagts till år 2032 med anledning av bristerna i svensk elproduktion och elnätskapacitet.
Nyhet:
Regeringen har idag presenterat propositionen ”Energipolitikens långsiktiga inriktning”. IKEM välkomnar planeringsmålet om 300 TWh till år 2045. Att införa planeringsmål är ett steg i rätt riktning. Oroväckande nog saknas planeringsdelmål. Industrin kräver ambitiösa och välförankrade mål även på kort sikt.
Nyhet:
För att möta samhällets ökade elbehov krävs enorma investeringar i elnätet och elnätsägarnas investeringar ska slutligen betalas av konsumenterna. Den befintliga avgiftsmodellen innebär dock att nätägarna överkompenseras på konsumenternas bekostnad – konsumenterna betalar för samma nät flera gånger. Ett systemfel, anser IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.